{"id":12617,"date":"2014-05-16T07:59:58","date_gmt":"2014-05-16T05:59:58","guid":{"rendered":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/?p=12617"},"modified":"2014-05-16T07:59:58","modified_gmt":"2014-05-16T05:59:58","slug":"sekula-belar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/sekula-belar","title":{"rendered":"sekula-belar"},"content":{"rendered":"<p><em><\/em><em><\/em><strong>Hirusta gorria<\/strong> edo <strong>sekula-belar<\/strong> (<em>Trifolium pratense<\/em>) <em><a title=\"Trifolium\" href=\"http:\/\/eu.wikipedia.org\/wiki\/Trifolium\">Trifolium<\/a><\/em> generoko <a title=\"Landare\" href=\"http:\/\/eu.wikipedia.org\/wiki\/Landare\">landarea<\/a> da. Lorea <a title=\"Arrosa bizi (sortu gabe)\" href=\"http:\/\/eu.wikipedia.org\/w\/index.php?title=Arrosa_bizi&amp;action=edit&amp;redlink=1\">arrosa bizia<\/a> izaten da eta <a title=\"Ekain\" href=\"http:\/\/eu.wikipedia.org\/wiki\/Ekain\">ekaina<\/a> eta <a title=\"Urri\" href=\"http:\/\/eu.wikipedia.org\/wiki\/Urri\">urria<\/a> artean loratzen da. <a title=\"Belardi (sortu gabe)\" href=\"http:\/\/eu.wikipedia.org\/w\/index.php?title=Belardi&amp;action=edit&amp;redlink=1\">Belardietan<\/a> ugari hazten den belar iraunkorra, zurtoin tentea eta 20-26 cm inguru luze duena. <strong>Hiru-kiribizto<\/strong> eta <strong>hirusta-belar<\/strong> izenez ere ezagutzen da. <a title=\"Hosto\" href=\"http:\/\/eu.wikipedia.org\/wiki\/Hosto\">Hosto<\/a> txiki biribilak eta berdeak, erdian orban zuri bat dutenak izaten ditu; lorea, berriz, lore txiki gorri edo arrosa koloreko askoz osatua. Berez <a title=\"Europa\" href=\"http:\/\/eu.wikipedia.org\/wiki\/Europa\">Europan<\/a> eta <a title=\"Asia\" href=\"http:\/\/eu.wikipedia.org\/wiki\/Asia\">Asian<\/a> hazten da, baina gaur ia mundu guztian dago zabalduta. Ganaduen elikaduran oso erabilia da.<sup id=\"cite_ref-2\"><a href=\"http:\/\/eu.wikipedia.org\/wiki\/Hirusta_gorri#cite_note-2\">[2]<\/a><\/sup> <em>(Wikipedia)<\/em><\/p>\n<p><strong>Hitzari buruz&#8230;<br \/>\n<\/strong><\/p>\n<p>Oso preziatua zen &#8220;ganajatekoak&#8221; (ganadu jatekoak) lortzeko orduan. Etxean entzun izan dut gozoa zela belar hori eta aita pozik joaten zen belarretan sekula bedarra zegoen landetara.<\/p>\n<p>Garaikoa naiz eta Bizkaian asko entzun izan dut (<a title=\"sekule-bedarra\" href=\"http:\/\/www.zaldibar-euskaraz.com\/euskara\/berbarik-berba\/sekule-bedarra\">sekule-bedarra<\/a>). Bilbon ere antza: <a title=\"Bilbotarrez ari dira batzuk oraindik. Bilboko jatorrizko hizkera\" href=\"http:\/\/www.argia.com\/argia-astekaria\/1963\/bilbotarrez-ari-dira-batzuk-oraindik-bilboko-jatorrizko-hizkera\">Bilbotarrez ari dira batzuk oraindik. Bilboko jatorrizko hizkera<\/a> (Argia)<\/p>\n<p>Baina sekula-belarrak badu niretzat ere bestelako oroitzapen bat, bazen gozoa bai. Guk geuk ere, sekula-belarraren loratxo larrosak kendu egiten genituen eta loreari itsatsita zegoen alde hori ahoan sartu eta xurgatu egiten genuen &#8220;azukrea&#8221; ateratzeko; zerbait gozoa zuen, eta azukrea zuela esaten genuen.<\/p>\n<p><strong>Orotariko Euskal Hiztegian<\/strong><\/p>\n<div>\n<p><strong>SEKULA-BELAR<\/strong> (-bedar V). Ref.: A; Etxba Eib; Elexp Berg. Tr\u00c3\u00a9bol. <em>Soloetan bere bai, arako gari, arto, arbi, sekula-bedar eta beste oi-diranak.<\/em> Alt EEs 1917, 44. <em>Irusta edo sekulabedar-lorea luzatu ta arteztzen danean, euria<\/em> (V). A EY IV 203. <em>Besakada bat sekule-bedar be itxi eutsan alboan.<\/em> Bilbao IpuiB 117.<\/p>\n<\/div>\n<p><strong>Sinonimoak:<\/strong> iz.<br \/>\n<strong>[sekula-belar]<\/strong>: <em>hirusta-gorri (Elhuyar Hiztegia)<\/em><\/p>\n<p><strong>Beste hizkuntza batzuetan<\/strong> (Elhuyar, Labayru Ikastegia eta Word Reference hiztegiak):<\/p>\n<p><strong>es<\/strong> tr\u00c3\u00a9bol com\u00c3\u00ban, tr\u00c3\u00a9bol de prado, tr\u00c3\u00a9bol rojo<br \/>\n<strong>fr<\/strong> tr\u00c3\u00a8fle rouge<br \/>\n<strong>en<\/strong> red clover<br \/>\n<strong>port<\/strong> trevo vermelho<\/p>\n<p><strong>Entzun: <\/strong><br \/>\n<script type=\"text\/javascript\" src=\"http:\/\/www.forvo.com\/_ext\/ext-prons.js?id=2965329\"><\/script><\/p>\n<blockquote><p><em><em>Irusta edo <strong>sekulabedar-lorea<\/strong> luzatu ta arteztzen danean, euria<\/em> (V). A EY IV 203.<\/em><\/p><\/blockquote>\n<div id=\"attachment_12629\" style=\"width: 376px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"http:\/\/eu.wikipedia.org\/wiki\/Fitxategi:Trifolium_pratense_0522.jpg\"><img aria-describedby=\"caption-attachment-12629\" loading=\"lazy\" class=\" wp-image-12629 \" title=\"sekula-belar\" src=\"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/sekula-belar2.jpg\" alt=\"\" width=\"366\" height=\"480\" srcset=\"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/sekula-belar2.jpg 458w, http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/sekula-belar2-229x300.jpg 229w\" sizes=\"(max-width: 366px) 100vw, 366px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-12629\" class=\"wp-caption-text\">sekula-belar (Wikimedia Commons)<\/p><\/div>\n<p><span class='st_twitter_vcount' st_title='sekula-belar' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/sekula-belar' displayText='share'><\/span><span class='st_plusone_vcount' st_title='sekula-belar' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/sekula-belar' displayText='share'><\/span><span class='st_facebook_vcount' st_title='sekula-belar' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/sekula-belar' displayText='share'><\/span><span class='st_email_vcount' st_title='sekula-belar' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/sekula-belar' displayText='share'><\/span><span class='st_sharethis_vcount' st_title='sekula-belar' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/sekula-belar' displayText='share'><\/span><span class='st_fblike_vcount' st_title='sekula-belar' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/sekula-belar' displayText='share'><\/span><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hirusta gorria edo sekula-belar (Trifolium pratense) Trifolium generoko landarea da. Lorea arrosa bizia izaten da eta ekaina eta urria artean loratzen da. Belardietan ugari hazten den belar iraunkorra, zurtoin tentea eta 20-26 cm inguru luze duena. Hiru-kiribizto eta hirusta-belar izenez ere ezagutzen da. Hosto txiki biribilak eta berdeak, erdian orban zuri bat dutenak izaten ditu; [&hellip;]<\/p>\n<p><span class='st_twitter_vcount' st_title='sekula-belar' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/sekula-belar' displayText='share'><\/span><span class='st_plusone_vcount' st_title='sekula-belar' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/sekula-belar' displayText='share'><\/span><span class='st_facebook_vcount' st_title='sekula-belar' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/sekula-belar' displayText='share'><\/span><span class='st_email_vcount' st_title='sekula-belar' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/sekula-belar' displayText='share'><\/span><span class='st_sharethis_vcount' st_title='sekula-belar' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/sekula-belar' displayText='share'><\/span><span class='st_fblike_vcount' st_title='sekula-belar' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/sekula-belar' displayText='share'><\/span><\/p>","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[18],"tags":[57],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12617"}],"collection":[{"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12617"}],"version-history":[{"count":13,"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12617\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12632,"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12617\/revisions\/12632"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12617"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12617"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12617"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}