{"id":18669,"date":"2016-08-13T19:11:58","date_gmt":"2016-08-13T17:11:58","guid":{"rendered":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/?p=18669"},"modified":"2016-08-13T19:11:58","modified_gmt":"2016-08-13T17:11:58","slug":"triklinio","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/triklinio","title":{"rendered":"triklinio"},"content":{"rendered":"<p><em><\/em><em>iz.<\/em> Antzinako greziarrek eta erromatarrek oturuntza egiterakoan erabili ohi zuten etzateko lekua, eskuarki hiru pertsonarentzat zena. <em>(Lur Hiztegi Entziklopedikoa)<\/em><\/p>\n<p><strong>RAE<\/strong><br \/>\n<strong><\/strong><\/p>\n<p><strong>triclinio<\/strong>. Del lat. triclin\u00c4\u00adum, y este del gr. \u00cf\u201e\u00cf\u0081\u00ce\u00b9\u00ce\u00ba\u00ce\u00bb\u00e1\u00bd\u00b7\u00ce\u00bd\u00ce\u00b9\u00ce\u00bf\u00ce\u00bd trikl\u00c3\u00adnion.<\/p>\n<p>1. m. Cada uno de los lechos, capaces por lo com\u00c3\u00ban para tres personas, en que los antiguos griegos y romanos se reclinaban para comer.<br \/>\n2. m. Comedor de los antiguos griegos y romanos.<\/p>\n<p><strong>Beste hizkuntza batzuetan<\/strong> (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):<\/p>\n<p><strong>es<\/strong> triclinio<br \/>\n<strong>fr<\/strong> triclinium<br \/>\n<strong>en<\/strong> triclinium<br \/>\n<strong>port<\/strong> tricl\u00c3\u00adnio<\/p>\n<blockquote><p><em>Gainera, horien ezker-eskuin beste etxetxo batzuk jartzen dira, bakoitza bere ate, <strong>triklinio<\/strong> eta gela erosoekin, hain zuzen ere, etxera etortzen diren bisitariak peristiloetan ez hartzeagatik, bisitari-gela hauetan baizik. <\/em>[<em>Arkitekturaz hamar liburuak<\/em>, Vitruvio \/ Santiago Iruretagoiena (Klasikoak, 2000)]<em> (Ereduzko Prosa Gaur)<\/em><\/p><\/blockquote>\n<div id=\"attachment_18670\" style=\"width: 458px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/commons.wikimedia.org\/w\/index.php?curid=480755\"><img aria-describedby=\"caption-attachment-18670\" loading=\"lazy\" class=\" wp-image-18670 \" title=\"640px-Roman_Triclinium_or_Dining_Room\" src=\"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/640px-Roman_Triclinium_or_Dining_Room.jpg\" alt=\"\" width=\"448\" height=\"309\" srcset=\"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/640px-Roman_Triclinium_or_Dining_Room.jpg 640w, http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-content\/uploads\/2016\/08\/640px-Roman_Triclinium_or_Dining_Room-300x207.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 448px) 100vw, 448px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-18670\" class=\"wp-caption-text\">triklinio (Wikimedia Commons, Domeinu publikoa)<\/p><\/div>\n<p><span class='st_twitter_vcount' st_title='triklinio' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/triklinio' displayText='share'><\/span><span class='st_plusone_vcount' st_title='triklinio' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/triklinio' displayText='share'><\/span><span class='st_facebook_vcount' st_title='triklinio' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/triklinio' displayText='share'><\/span><span class='st_email_vcount' st_title='triklinio' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/triklinio' displayText='share'><\/span><span class='st_sharethis_vcount' st_title='triklinio' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/triklinio' displayText='share'><\/span><span class='st_fblike_vcount' st_title='triklinio' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/triklinio' displayText='share'><\/span><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>iz. Antzinako greziarrek eta erromatarrek oturuntza egiterakoan erabili ohi zuten etzateko lekua, eskuarki hiru pertsonarentzat zena. (Lur Hiztegi Entziklopedikoa) RAE triclinio. Del lat. triclin\u00c4\u00adum, y este del gr. \u00cf\u201e\u00cf\u0081\u00ce\u00b9\u00ce\u00ba\u00ce\u00bb\u00e1\u00bd\u00b7\u00ce\u00bd\u00ce\u00b9\u00ce\u00bf\u00ce\u00bd trikl\u00c3\u00adnion. 1. m. Cada uno de los lechos, capaces por lo com\u00c3\u00ban para tres personas, en que los antiguos griegos y romanos se reclinaban para comer. [&hellip;]<\/p>\n<p><span class='st_twitter_vcount' st_title='triklinio' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/triklinio' displayText='share'><\/span><span class='st_plusone_vcount' st_title='triklinio' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/triklinio' displayText='share'><\/span><span class='st_facebook_vcount' st_title='triklinio' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/triklinio' displayText='share'><\/span><span class='st_email_vcount' st_title='triklinio' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/triklinio' displayText='share'><\/span><span class='st_sharethis_vcount' st_title='triklinio' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/triklinio' displayText='share'><\/span><span class='st_fblike_vcount' st_title='triklinio' st_url='http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/triklinio' displayText='share'><\/span><\/p>","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[19],"tags":[58],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18669"}],"collection":[{"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18669"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18669\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18673,"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18669\/revisions\/18673"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18669"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18669"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/euskaljakintza.com\/gaurkohitza\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18669"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}