txo

iz.  1 Bizk. Gizonezkoekin, eta, bereziki, mutikoekin, erabiltzen den lagunarteko bokatiboa. Txo, nagusi bila habil? Txo, Pello, lo dauden gizonak honetarako iratzartu dituk? 2 iz. Ontzi-mutila. (Hiztegi Batua)

Orotariko Euskal Hiztegian

1 txo. (G-nav, AN-ilzarb-egües-olza; Aq 1264 (AN) A). Ref.: Bon-Ond 144; Diccionario Vasco-Español-Francés hiztegiari (1905-1906) dagokio.”>A.”Grajo” Aq 1264. “Corneille” (AN-egües-olza) Bon-Ond 144. “Corbeau” (AN-ilzarb) Ib. 144. “Corneja (ave)” A. Cf. VocNav: “Choa, pájaro granívoro parecido al grajo (Montaña, Pamplona, Cuenca). Nombre que dan al grajo (Ribera, Larraga)”. Ollazaleak goraipatu zuen bere izugarrizko abiadura egatzen; […] beleak eta txoak beren aztiantzak edo adibinazioak. Zeruko Argia. Illeroko aldizkingi edergarriduna (1919-1936, 1954-, 1964-). “>ZArg 1956, 44.

2 txo. 1. (V-ger-m-och; Ort Voc ). Ref.: Diccionario Vasco-Español-Francés hiztegiari (1905-1906) dagokio.”>A; Etxba Lexicón del euskera dialectal de Eibar (1965). “>Eib; El idioma vasco hablado. Un estudio de dialectología euskérica (1964) liburuari dagokio. “>Holmer ApuntV. “Exclamación para llamar a los muchachos” Diccionario Vasco-Español-Francés hiztegiari (1905-1906) dagokio.”>A. ” Txo, txo txo. Gazteagoai edo bardinsamarrai dei egiteko era bat, Arranondon guztiz asko esaten dana” Ag Kresala (1906). “>Kr 20. ” Txo! se dice imitando a los de Ondárroa. Txo! nungua zara zu? ” Etxba Eib. . v. to, 3 txo txo. Txo, Satika, lo dagozan gixonak onetarako iratzartu dozak? A BGuzur 132. Txo, Mangoliño […] nun ikusi dozue zuek Sardinzarren txalopea? Ag Kr 20. Txo! tire aurre trabenara ta esaidxok trabenerieri ur anpur bet omoteko, yarra baten. Ort Oroig 21. Txo, nagosi billa abil? Or Tormes 63. Txo, iriki itzak kontserba-kaja oiek. Anab Poli 42. Txo, ementxe egin bear yeutsaguk gure patroi nagusiari agurra. Erkiag Arran 50. “Txo! ekak sua” erran zion bati. Osk Kurl 158. Ordun bai, txo, Ama Santa Clara-ren debosiñu Ondarrun! Lek SClar 103. En DFrec hay 7 ejs. v. tbn. Bilbao IpuiB 69. SM Zirik 148. Lab SuEm 189. 2. (Sust.).Grumete. v. 3 txo txo (2).[Ontzia] Bilbaokua zan eta bere barruko gustijak, onzpurutik asi ta azkenengo txoraño, bizkaitar euzkeldunak ziran. Kk Abarrak (1918). [II]: Bigarrengo Abarrak (1930). “>Ab I 80. Txo moskortuba. Laux AB 91 (tít.). Itxastarren barre-zantsuak / txoarek edan baitaruak. Ib. 91. (Como nombre propio).Txo galtzetin utsik jarri zanean orpoan izugarrizko puska palta zuana pintura beltzez berdindua zeukan. Anab Poli. Mutil umezurtz baten ibillaldiak (1958). “>Poli 54. An ari ziran Txo ta beste bat, alde banatik, baldea sokarekin lotua uretara bota ta urez beteta beetik gora ateratzen. Ib. 54.

3 txo.

1. “Jo, lo mismo txo, so, que se dice a las bestias” Lar. v. 2 so.
2. “(S), voz con que se expulsa a los cerdos” Diccionario Vasco-Español-Francés hiztegiari (1905-1906) dagokio.”>A. Cf. txo-marro-txo-txo.

Sinonimoak:

interj. Bizk. [to!]: to, txotxo Bizk.

iz. Bizk. g.e. [ontzi-mutila]: ontzi-mutil, aieneko g.e.

Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

es (1) interj. (B) [mutilei deitzeko] ¡eh!, ¡oye!, ¡chaval! (2) iz. (B) muchacho que ayuda en el barco
fr (1) interj. (B) [mutilei deitzeko] écoute! (2) iz. (B) matelot
en (1) interj. (B) [mutilei deitzeko] hey!, say!
port (1) interj. (B) [mutilei deitzeko] eh!, ei!

Txo, nagusi bila habil?  (Hiztegi batua)

txo (Gaurko hitza, CC0 Domeinu Publikoa)