Updates from azaroa, 2013 Toggle Comment Threads | Keyboard Shortcuts

  • Maite 9:00 am on 2013/11/03 Permalink | Reply
    Tags:   

    tipula 

    iz. BOT. 1. Liliazeoen familiako landare belarkara eta bienala, zurtoin kofaduna eta unbela batean elkartuta dauden lore zuri-berdexkak dituena. Bere erraboilagatik lantzen da (Allium cepa). 2. Delako landarearen erraboila jangarria, biribildu samarra eta horixka, zurixka edo morexka dena. (Harluxet Hiztgi Entziklopedikoa)

     
  • Maite 8:11 am on 2013/11/02 Permalink | Reply
    Tags:   

    paraje 

    iz. (Heg.) Alderdia; lurraldea; eskualdea (normalean munduko edo landako edozein leku izendatzeko erabiltzen da).  2. adlag. Bizk. ‘hurbil’  (Harluxet Hiztegi Entziklopedikoa eta Hiztegi Batua)

    Sinonimoak:  adond. Bizk.
    [hurbil] : alde, aldean, bertan, gertu, hurbil, hurbilean, hurrean, ondoan, hurran Ipar., hur Bizk., hurre Bizk., kantian Zub., bere hartan g.e., hurren g.e., gertuan Gip. g.e. (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es (1) (Heg.) (herr.) paraje, lugar, sitio (2) (B) cerca
    fr (1) contrée, endroit, lieu (2) près
    en (1) spot, place, location, setting (2) near, close
    port (1) paragem (2) perto

     
  • Maite 8:01 am on 2013/11/01 Permalink | Reply
    Tags:   

    ergi 

    iz. (Ipar. eta GN) Idiskoa. Zezenak eta ergiak. (Harluxet Hiztegi Entziklopedikoa)

    Orotariko Euskal Hiztegian:

    ergi (G-goi-to-nav, AN, L, BN, Ae, Sal, S, R; SP, Aq 33 y 676, Añ, Lecl, Arch VocGr, VocBN, Gèze, Dv, H). Ref.: A; VocPir 430; Lrq (ergi, behi); Ond Bac; AtBou I 381; Gte Erd 16.

    Ternera; ternero. En la documentación lexicográfica los autores no coinciden en el significado de ergi: “Taureau châtré” SP. “(R), novillo; (AN), novillo capado” Aq. “Novillo” Añ. “Génisse” Lecl. “Bouvillon” Arch, VocBN, Gèze, Dv. “Bouvillon non châtré” Lrq. “Jeune bÅ“uf, à partir de quinze mois jusqu’à la taille d’adulte” Lrq s.v. behi. “Ergi (zezen gaztea) (AN-5vill, BN-arb-ciz)” Gte Erd 16. Behiak probetxu handiko dira laborantzako, esne, xahal eta ergi emaiteko. […] Arretxea ergitzen da eta gero iditzen. “Veaux”. Arch Gram 143. Ergiei hamar hilabethetan heldu zaizkote lehenbiziko aintzineko hortzak. Dv Lab 238. Seinale onetako aratxe urrixa erosten duenak, gerorat izanen du esnaldun ona. Ergietan ere seinale berak badira. Ib. 251s. Aratze eta hergiak. Elzb Po 196. Etxe zaharrean zauzkaten orduan kabala guziak: idi, behi, ergi, miga eta aratxeak. Elsb LehE 2. Irureun ta geiago zezen eta ergi. ‘Taureaux et taures’. Or Mi 48. Ukulluan daukazu ergi bat ernari. “Novilla preñada”. Or Eus 133.

    Sinonimoak:  iz. Ipar./Naf.
    [idiskoa] : idisko, idiko Naf., idigai g.e.
    [biga] : biga, bigantxa
    [zekorra] : txokor, zekor (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es (GN/Ipar.) ternera; ternero, novillo
    fr bouvillon
    en calf, heifer calf; heifer
    port novillo; terneiro,-a; bezerro,-a

    Entzun:

    Ukulluan daukazu ergi bat ernari. Or Eus 133.

    ergi (FlickrCC, GrumpyWolf)

    ergi (Wikimedia Commons)

     
    • Luistxo 9:02 am on 2013/11/01 Permalink

      Nik etxean ikasia, “ixkuak”, korrida plazan edo Sanferminetan izaten diren horiek. Sekula ez diot aitari ‘zezen’ berba erabiltzen entzun.

c
Compose new post
j
Next post/Next comment
k
Previous post/Previous comment
r
Reply
e
Edit
o
Show/Hide comments
t
Go to top
l
Go to login
h
Show/Hide help
shift + esc
Cancel