Tagged: M Toggle Comment Threads | Keyboard Shortcuts

  • Maite 8:52 pm on 2016/01/29 Permalink | Reply
    Tags: M   

    mormosieta 

    iz. Marmario, purrustada. 

    Orotariko Euskal Hiztegia

    mormosieta, mormoxeta (V-gip ap. Elexp Berg). Refunfuño, murmullo de descontento; murmuración.Zenbaitt petralek mormoxetia besteik eztauka” Elexp Berg. Aragi minberak dituzu. Ze gizon galanta asko nekezalek jazten dituban muetakuak erabilteko mormosieta baga! Mg PAb 117s. Alkar artu egizue etxean, mormoxeta bagarik. Ker 1 Petr 4, 9 (Lç murmurazione, He y Dv erasia, TB murmura, Ol e IBe marmar; IBk marmarka ari gabe). mormorixeta (V-arr ap. A), mormoxieta (V-arr-och-m ap. A). “Murmullo” A.

    Sinonimoak: iz.
    [sarramuska] : marmar, marmario, purrustada, sarramuska (Elhuyar Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es refunfuño, murmullo de descontento; murmuración.
    fr ronchonnement
    en (=gruñido) growl, grunt; (=queja) grumble
    por resmungo, grunhido

    Zenbait petralek mormoxeta besterik ez dauka” [Elexp Berg., mold. (Orotariko Euskal Hiztegia)]

    mormoxeta (DevianArt, CC)

     
  • Maite 9:21 am on 2015/12/27 Permalink | Reply
    Tags: M   

    mukur 

    iz. (B) Enborra. (Harluxet Hiztegi Entziklopedikoa)

    Sinonimoak: iz. Bizk.

        [enborra]: enbor, gerri, sokil, subil, anpor Bizk., tronko zah., sunpur Ipar. g.e.  (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es tronco, madera, leño
    fr tronc, bûche
    en
      trunk, log
    port
    tronco, lenho

    Entzun:

    Subil-harriko txingarrak zehatz amatatu gabe zeudenez, abarrak gehitu eta lau mukur jarri zituen inguruan. [Erresumaren ilunsentia, Mila Salterain (Txalaparta, 2014)] (Ereduzko Prosa Gaur)

    mukur (Pixabay, CC0 Public Domain)

     
  • Inaki Agirre 10:51 pm on 2015/12/16 Permalink | Reply
    Tags: M   

    motelgarri 

    iz. Ibilgailuen abiadura moteltzeko kalean edo errepidean ezartzen den oztopoa.  (Harluxet Hiztegi Entziklopedikoa)

    Orotariko Euskal Hiztegian

    motelgarri (-th- SP, sin trad.) Entumecedor. “Mothelgarrizko hotza, froid engourdissant” SP.

    Sinonimoak: (Adorez Sinonimoen Hiztegia)

    1. isilgarri.
    2. geldogarri.

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es  atenuante (Elhuyar);  entumecedor (OEH)
    fr ralentisseur (WP); engourdissant (OEH)
    en speed bump, speed hump
    port lombada, quebra-molas, ondulação transversal

    Entzun:

    Zaharra berri: babes sozialak gizabanakoentzat motelgarriak dira, jokabide estrategikoak sustatzen dituzte, eta abar, eta abar. [Txanponaren bi aldeak, Iñaki Heras (Alberdania, 2003), Orr.: 148 (EPG)]

    Kale irteeran jarri berria duten motelgarrira hurbiltzerakoan ia gelditzeraino apaldu du abiada.  [Martutene, Ramon saizarbitoria (Erein, 2012)]

    motelgarri (Flickr, CC)

     
  • Maite 11:25 pm on 2015/12/15 Permalink | Reply
    Tags: M   

    muskildu 

    da ad. Kimatu, kimuak erne, kimuak eman. (Harluxet Hiztegi Entziklopedikoa)

    Sinonimoak: ad. (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

        [inausi]: inausi, kimatu, murriztu, kapetatu Ipar., mozkindu Ipar., xedarratu Ipar., adaburutu g.e., moarratu g.e.
        [kimatu]: altsumatu, kimatu, aldaxkatu Ipar.

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es 1 (ad. dau) dejar algo a medio comer 2 (ad. dau) desaprovechar(se), malgastar(se), desperdiciar(se) 3 (ad. da) echar renuevos, retallar. 4 (ad. dau) podar, deshojar ramillas de una rama. 5 (ad. dau) despojar, desplumar, limpiar el dinero. Ref. al juego y las apuestas. 6 (ad. da) entumecer(se) un miembro del cuerpo. 7 (ad. da) echarse a perder. Ref. a personas.
    fr (1) da ad. tailler, émonder (2) da ad. fleurir, bourgeonner
    en da ad. to sprout; to bud; to come out

    Entzun:

    Nekazari xeheak auzo artean moldatzen dira, ereinaldian, uztaldian, belarrak egiteko, mahats edo patata edo gaztain biltzeko garaian, egurrak moztu, gari-jo, hesi-jarri, txerri-hil, ardiak muskildu, urtean behingo lixiba handiarentzat, edo lihoaren trangatzearentzat, bospasei auzoren artean egiten zena; zaldia utzi, traktorea eskatu, umea zaindu, ura ekarri, sagar batzuk oparitu, arropa puska bat eman, auzo-etxean kozinatu, gaixorik dagoenari behatu, tratu txarrak hartzen dituela-ta auzo-emaztea barrendu, “esku bat eman”, “mesede bat egin”, edo bizitzan behingo laguntzak: ezkontza bat, hileta batzuk. [Batzarra, gure gobernua, Pablo Sastre (Elkar, 2013) Orr.: 9] (Ereduzko Prosa Gaur)

    muskildu (Wikimedia Commons)

     
  • Maite 11:26 am on 2015/12/06 Permalink | Reply
    Tags: M   

    mundu 

    iz. 1. iz. 1. Diren gauza guztien multzoa; unibertsoa. Munduaren azkena hurbil ez badago. 2. Lurra, gizakia bizi den planeta. Munduan barrena ibiltzeko. 3. Errealitatean izaki- edo kontzeptumota baten inguruan bereiz daitezkeen zati erreal edo irudizkoetako bakoitza. Ideien mundua. Erleen mundua. Itsaspeko mundua. Euskal eta erdal munduak. 4. Lurrean bizi diren gizakien multzoa; gizakia bera. Munduak azkenaldi honetan daraman lasterra. Mundu guztiak dakienez. 5. Gizakia bizi den tokia, heriotzaondoko bizilekuari kontrajarria (hau erakusleaz edo oraingo izenlagunaz erabiltzen da). Mundu honetako bizimodua. 6. Erlijioaren ikuspegitik, gizarteko bizitza, atseginen eta handikerien lekutzat hartua. Mundutik urrun bizi. • beste mundu. 1. Zenbait kultura eta erlijiotan, hil ondoko bizitzaren egoitza. Beste mundutik baletor bezala. 2. (batez ere pl.) Lurra ez den gainerako planeta, astro edo unibertso-eskualdeetako bakoitza. Jendeztaturik daudekeen beste munduak. || mundu-ikuskera. Gizakiak munduarekiko bizi duen jarrera osoa. • MUNDURA JAIO. Ik. jaio. || MUNDUTIK JOAN. Hil. (Harluxet Hiztegi Entziklopedikoa)

    Sinonimoak: iz.

        [bizi garen planeta]: ludi, lur, lurbira  (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es 1 iz. mundo, universo 2 iz. [Lur planeta] mundo, Tierra 3 iz. [alorra] mundo 4 iz. mundo, sociedad 5 iz. mundo, (grupo de) gente
    fr 1 iz. monde, univers 2 iz. [Lur planeta] monde, Terre 3 iz. [alorra] monde 4 iz. société 5 iz. monde, les gens
    en 1 iz. world, universe 2 iz. [Lur planeta] world, earth 3 iz. [alorra] world 4 iz. [gizartea] world, society 5 iz. [gizakien multzoa] people
    port mundo

    Entzun:

    Guk sei epetan banatzen badugu azkeneko berrogeita hamar urteko aldia (ordubete baino ez litzatekeena humanitatearen historia urtebeteko eskalara erreduzituz gero), ez da historia azkenaldian azkartu delako bakarrik, baizik eta mundu nahastu eta sasoi onplikatu hau konprenitzen saiatzeko gure ausardia arduragabearen ondorioa. [Mundutik azokara, Joseba Sarrionandia (Gerediaga Elkartea, 2015)]

    Durangoko Azoka 1965-2015

     
  • Maite 12:04 pm on 2015/11/15 Permalink | Reply
    Tags: M   

    MP3 

    mp3 (Durangoko Azoka)

    MP3 edo MPEG-1 Layer 3 Internet bidezko p2p sareetako elkartrukeei esker ezagun egin den soinuzko fitxategi formatua da. Soinu kalitate (bitrate) eta maiztasun ezberdinak erabili daitezke. 128 kbps-ko bitrate eta 44100 Hz maiztasuna erabiliz, 11:1 konpresioa lortzen da. Kalitate baxuko soinu fitxategi batentzako 96 kbps erabiltzen da, gutxienez 128 erabiltzea gomendagarria den arren. Gaur egun Interneten dagoen soinu konpresiorako formaturik erabiliena da. (Wikipedia, MP3)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es MP3
    fr MP3
    en MP3
    port MP3

    MP3 erreproduzigailua:

    es reproductor de MP3
    fr lecteur MP3

    MP3 luzapen:

    Definizioa: MP3 (MPEG audio layer 3) formatuan konprimatutako fitxategiak identifikatzen dituen fitxategi-luzapena.

    es extensión MP3
    fr extension MP3
    en MP3; MP3 extension

    MP3-irakurgailua:

    es lector de MP3
    fr reproductor de MP3
    Entzun:

    1995, duela 20 urte, MP3 formatua zabaltzen hasi zen Interneten.  [@durangokoazoka  (Twitter, 2015-11-15)]

     

     
  • Maite 8:02 am on 2015/09/25 Permalink | Reply
    Tags: M   

    motxila 

    iz. Zakuantzeko poltsa, sorbaldetatik zintzilik bizkarrean eramateko goitik beherako bi uhal dituena.  (Harluxet Hiztegi Entziklopedikoa)

    Orotariko Euskal Hiztegian:

    motxila. v. 1 murtxila.

    1 murtxila (-ll- L; Dv), motxila (Lar), mutxila, muxila (-ll- V-arr-oroz-m), muxil (V-gip), mortxel. Ref.: A (murtxilla, muxilla); Iz ArOñ (muxill).

    1. Zurrón; mochila.Mochila, la talega“, “troxa, troxada, mochila de soldado” Lar. “Panetière” Dv. “Pañuelo o bolsa de mano en que se llevaba la comida al monte” Iz ArOñ. Patrikaraan edo muxilleetan laboria edo aldagijeena etxeti oostuta. fB Olg 201 (cf. infra (2)). Ezarri zituen [harriak] bere artzain-murtxilan. Dv 1 Sam 17, 40. Goan da gure murtxiletako ogia. Ib. 9, 7. Ez bidean murtxilarik, ez-eta bi soineko. Dv Mt 10, 10 (He zakhu, Or, IBk bide-zorro). Zama izugarriya mortxel (pardela) ariñagaz trukatu nai digu. Ayerb EEs 1912, 165. Artu manta ta motxilla, / juana bada asko milla / moru artera Melillâ. Yanzi 76. Motxila gero eman ziguten. Salav 76. Egunazko ermaten ginuen ogi puzka bat mutxilan. ZMoso 39. Nik ezin eraman izan nuan nere motxilla. AZink 103. Motxila aundi bana. Albeniz 58. En DFrec hay 3 ejs. de motxila.

     “Mochila, un caparazón y adorno del caballo, […] motxila” Lar.

    2. “Muxilla (V-m), contrabando que algunas mujeres sacan de su casa para venderlo y destinarlo a sus golosinas: consiste por lo general en trigo, maíz, etc.” A.

    Sinonimoak:iz. Heg.

        [bizkar-zorroa]: bizkar-zorro  (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es iz. (Heg.) mochila
    fr iz. sac à dos
    en iz. (Heg.) rucksack (Br); backpack
    port iz. mochila

    Entzun:

    Biloba nagusiari motxila eskola-trepetez betetzen ari nintzaiola, umearen protesta: aitona, bizkar-zorro esaten da! Barkamena eskatu nion, zer besterik egin nezakeen? [Motxila, Anjel Lertxundi (hitz beste, 2015-09-24)] (Berria.eus)

    motxila (Pixabay, CC0 Public Domain)

     
c
Compose new post
j
Next post/Next comment
k
Previous post/Previous comment
r
Reply
e
Edit
o
Show/Hide comments
t
Go to top
l
Go to login
h
Show/Hide help
shift + esc
Cancel