Tagged: S Toggle Comment Threads | Keyboard Shortcuts

  • Maite 9:13 pm on 2018/06/19 Permalink | Reply
    Tags: S   

    sugandila 

    iz. Muskerraren itxurako narrastia, hura baino txikiagoa eta eskuarki arrea (Podarcis sp.). Sugandila, euli ehizan. Sugandila bezala zuloetan sartzen. || horma sugandila, horma-sugandila Itsasaldeko Euskal Herriko sugandila mota arruntena (Podarcis muralis). (Hiztegi Batua)

    Orotariko Euskal Hiztegian

    sugandila (G-nav, AN, Ae; Añ (AN); -il AN-egüés), sagundila (V-ger; Lcc (-ea, det.)), suaingila (L), suandila (V-gip), suandola (H), suangila (-illa V-ger, G-to-bet, AN-gip-5vill; -il AN-larr), suangilo (AN-gip), subalindara (V-gip), subandila (V-gip, G-nav), subangila, subekandela (L-ain), subekandra (R-uzt), subelindara (V-m, G-nav), subelingara, subemandil (B), subendil (AN-ulz), subilandara (G-nav), subilinta (G-nav), suhendila (SP -> Dv, H y A), sugaindila, sugalinda (G; Lar, Añ (V), H), sugalindara (V-gip, G-goi), sugalindila (H), sugandela (BN-lab, Sal), sugandola (BN-arb; H), sugangila, sugebandila (BN-baig), sugegandila, sugekandela (L; Dv), sugekandera (L-ain, R-uzt), sukandela (T-L), sugelandara (V-arr-oroz-m; Zam Voc), sugendil (AN-olza), sugelinda (V-ple-oroz), sugelindara (V-ger-m-gip, G-azp-goi), sugelinde (Zam Voc (V-ple-arr-oroz)), sugelindera (Dv (V)), sugemandila, sugendilla (R), sumaingila (B), sumandila (-ile B; Hb ap. Lh), suraingila (-illa V-ple, G-to), surangila (-illa G, AN-5vill; Lar (+ -ea, det.), Añ (G), Dv (G), H). Ref.: Bon-Ond 144; VocPir 489; A (sagundila, suangilla, suaingila, subekandela, sugalinda, sugandela, sugekandela, sugelandara, sugelinda, sumaingila, suraingilla); A Apend (subandila, subelindara); Satr VocP (suge); Ond Bac (subilinta); Iz ArOñ (suándilla, subándilla), UrrAnz (subálinddaria), Als (subandilla), Ulz (subendílle), R 293, To (suraingilla); EAEL 95; Asp Leiz2 (suangill); Etxba Eib (subalindaria); Zubk Ond (suge landara); Elexp Berg (subalinddara), Izeta BHizt2 (sumandile).

    Etim. De *suge + andere/-a. Es probable que haya habido influencia de otras palabras (sagu, lindo, kandela/-ra, süsker…) que explicaría el aspecto de algunas variantes.

    1. Lagartija. “Suhendilla, levrette, petit insecte” SP. “Escinco, lagartico pequeño, surangillea” Lar. “Lézard gris” T-L. Cf. VocNav s.v. sanatilla, sancartilla, sandrejilla, sangandilla, sangartana, sangartesa, sangartilla, sangordilla, sogalina, sogandela, sogandilla, sogindilla, sugandela, sugandilla, etc. Cf. tbn. Baraib RIEV 1907, 349. Biurtuko da surangillen, suge ta piztien bizileku. AA I 118. Suangilla, sugea, muskerra, sagua, arratoia esatea ezer ez dan bezala. AA II 355. Orobat sugeak, surangillak eta sugarrastak. It Dial 37 (Ur sugelinderak, Dv sugekandelak, Ip süskanderak). Sugandillak jandako / talua diruri. Auspoa 68-69-70, 379. Orduan abiatu zen sorgintsa […] sugaindila bat bezala. Elsb LehE 156. Ibili haiza, hor, bidez-bide, suge bandila iduri? Barb Sup 98 (en la versión de GAlm 1951, 47 suge gandila). Suangilla izutuak irudi, zere neurtitz yaioberri orren itz oskide guziek aaztumenaren zirriturik xeenetan izkuta zaizkitzu! Ldi IL 30. Eun mila sugangilen artean bat dagola buztan bikoa (V-m). A EY I 461. Sugemandilak bedeinkatuak dira (B). Ib. 442. Sugemandila ur-garaian ari izaten da (G-goi). Ib. 183. Suaingila bat (AN-larr). Ib. 442. Betazala andituta eukanak subelindara buztana orraztokian gorde bear eban (V-m). A EY IV 230. Suga, sugandilla eta beste onelako narrazti batzuk jaten ditu. EgutAr 4-12-1956 (ap. DRA). Sugandillak, euli-eizean edo armiarma sarean biltzen ari dirala ez al naute ernarazten? Or Aitork 290. Subelingara bezelaxe artzuloetan sartzen. NEtx EG 1957 (7-8), 61. Udako bero handietan suge mandil kalitzen harrusuetan. JEtchep 16. Sugelandarok biurri ta ezkatxak zirala-ta. Erkiag BatB 38. Igesika atzemoniko suangillak. Ib. 38. Zoin nagi aldiz, hegoak epheldu ordokian, sumandila! GH 1963, 118. Gaur, suangillen gisa […] or zeudek […] eguzki berotan kiskaltzen. Ataño TxanKan 115. Baita sugandilla bezela gordetzen bazera ere. Berron Kijote 61. Sugandola ferde bat da muskerra. HU Aurp 99. Suge-angela pherdeari erraiten ohi diote eskualde hetan muskerra. JE Bur 155. “Sugandila, dícese de la mujer avispada y vivaracha (Valle de Erro)” VocNav. Inquieto, movido (ref. gralmte. a los niños). “Geldik egon ari, subalinddarioi” Elexp Berg.

    (Usado como apodo). Subemandile, Mirue eta Zapelatza, iru lapur lenbiziko mallakoak. Izeta DirG 43.

    2. Sanguijuela. “Sanguisuela, sagundilea” Lcc.

    Sinonimoak: iz.
    [etxearen gainaldea] : terraza (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es iz. (Zool.) lagartija
    fr iz. lézard [petit]
    en iz. small lizard
    port iz. (Zool.) lagartixa

    Neskak, niri so egon eta gero, destainazko zirkinen bat egiten zuen eta sugandila baten moduan desagertzen zen korridore ilunean barrena. [Ihes betea, Anjel Lertxundi (Alberdania, 2006))] (Ereduzko Prosa Gaur)

    sugandila (Gaurko hitza, Domeinu Publikoa)

     
  • Maite 11:04 pm on 2018/06/18 Permalink | Reply
    Tags: S   

    desosegu 

    iz. Urduritasuna, ezinegona, sosegurik ez duenaren egoera.

    Sinonimoak:
    [ezinegona] : artegatasun Bizk., erreustarzün Zub., erreustasun Zub. (UZEIren Sinonimoen Hiztegian, ‘urduritasun’)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es desasosiego, intranquilidad, pesadumbre
    fr trouble
    en unease, feeling of unease, sense of unease, misgivings
    port desassossego, inquietação


    Esker mila, Josi Sierra, bideoa hain txukun ipintzeagatik!

    #gaurkohitza.ren 5. urteurreunaren harira bildutako argazki eta hitz guztiak ikusi nahi badituzu: Azaleratu zure hitza!

     
  • Maite 8:02 pm on 2018/05/22 Permalink | Reply
    Tags: S   

    selauru 

    iz.  Ipar. Aletegia. Ik. bihitegi; garautegi. Bilduko du bihia bere selauruetara. Heia handia, selaurua gorago. (Hiztegi Batua)

    Sinonimoak: iz.
    [selauru] : aletegi, bihitegi, garautegi, mandio, ganbara (Adorez Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es iz. (Ipar.) granero
    fr (1) iz. (Ipar.) grenier (2) iz. balustrade, tribune (3) iz. étage
    en barn
    port celeiro

    Etxez etxe ibili ziren, selauru eta ukuiluak oro miatuz, eta elizako ageri bildumak herriko etxekoekin erkatu zituzten.  [Hautsi da katea, Toti Mtz. de Lecea / Elena Touyarou (Erein, 2004)] (Ereduzko Prosa Gaur)

    selauru (Gaurko hitza, Domeinu Publikoa)

     
  • Maite 8:28 pm on 2018/05/17 Permalink | Reply
    Tags: S   

    saretu 

    ad. saretu, sare/saretu, saretzen 1 da ad. Ehun batek, higatzeak eraginda, sare itxura hartu. Jertsea ukondoetan saretzen hasi zaio. 2 da ad. Hodeiez, lainoaz eta kidekoez mintzatuz, trinkotasuna galdu, mehetu. Gauean hodeitza saretu egingo da. 3 da ad. Sare moduan antolatu, sare bat osatu. Kultur giro bat saretzen lagundu zuen haren obrak. Euskara taldeen arteko harremana saretzen ari da. Kristautasunaren eta modernitatearen artean saretzen diren harreman korapilatsuak aztertu nahi ditugu. 4 (Era burutua izenondo gisa). Ama-alabek jantzi saretu eta adabatuak zerabiltzaten. Gizarte zibil antolatua eta saretua. (Hiztegi Batua)

    Orotariko Euskal Hiztegian

    saretu (V, G, AN-5vill), saratu (V-gip; -aa- V-gip). Ref.: A; Iz ArOñ (sarátu); Elexp Berg.

    1. “Abrirse o deshilarse el paño, de tal modo que sea difícil el zurcir” A. “Gastarse y agujerearse una ropa. Saráatu, saráaketan bada” Iz ArOñ. “(G-bet), volverse transparente una tela por desgaste” Zt (comunicación personal). “Izara orrek ziero saretuta dare eta botatzia onena” Elexp Berg. Cf. infra XARE-XARE EGIN. Ez non nai billatutako zerrenda saretu ausikorrakin moldakaitzkiro arabatuak. Izt C 6.

    2. (L, BN, S). Ref.: A; Lh. Zurcir. “Repriser, rentraire (linge, vêtements)” Lh. Marie […] galtzerdi saretzen ari zen. Barb Piar I 71. Galtzerdiak saretzen (errepasatzen)? Ldi Egan 1953 (1-4), 48.

    3. Enrejar. Gela estuak eta burdin-ariz sareturiko leio-zirritu utsak. TAg GaGo 81. Leio saretuetaraño. Ol Ez 41, 17 (BiblE saredun).

    4. Enredar. Nortzuen arteko marroetan saretu al naute? Ene zoritxarreko! Zait Sof 51.

    5. Tejer, entrecruzar(se). Hasieran loditasunik gabeko lama besterik ez zirenak, lerro-azkorketan saretuak. “Intercaladas”. MEIG IX 126 (en colab. con NEtx). Zati ebakiak beren makoak saretzen dituzte. “Entrecruzan”. Ib. 127. (id.).

    Sinonimoak: ad.

        [sareztatu]: sareztatu, sareztatu Ipar., pasaratu Heg. (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es (1) da/du ad. [sare-itxura hartu] desgastar(se); ralear (2) da/du ad. [hodeiak, lainoa; zerua] disipar(se), deshacer(se); hacer(se) menos densa la nubosidad (3) du ad. (Ipar.) zurcir, repasar (4) du ad. entretejer; formar una red (5) du ad. enrejar, poner rejas
    fr (1) da/du ad. [sare-itxura hartu] effilocher, effiler (2) du ad. raccommoder, repriser (3) du ad. grillager
    en (1) da/du ad. [sare-itxura hartu] to fray, to wear out (2) du ad. [pasaratu] to mend, to darn

    Ingurune digitalean euskara sustatzeko, ezinbestekoa da harremanak saretzea eta elkarrekin lan egitea. #EuskarazkoInternetEguna

    saretu (Gaurko hitza, Domeinu Publikoa)

     
  • Maite 11:34 pm on 2018/04/05 Permalink | Reply
    Tags: S   

    sinestamendu 

    iz.  Zerbait sinetsarazten duen gauza; batez ere, zerbait baieztatzen edo ziurtatzen duen agiria. Euskaltzain ohorezko izendatu direnei hartako sinestamendua emango zaie. Mundua sinestamendu argia da Jainko bat badela jakiteko. (Hiztegi Batua)

    Orotariko Euskal Hiztegia

    sinestamendu (AN?, L, R ap. A; VocB), sinistamentu, siñestamentu, ziñestamendu (Bera).

    1.Fe, o mejor creencia” VocB. “Creencia” A. Oraindik balitz norbait munduan / nai ez duena sinistu / bear degula dudarik gabe / denboraz guztiok piztu, / sinistamentu milagrozko au / ingumak dio erraztu. It Fab 163. Yangoiko gezurrezkoen sinestamendua (B, 1856). BOEans 378. Konfianzaren eta siñestamentubaren eskastasunaren pensamentubak (Lesaka, 1857). ETZ 254.

    2. Credencial. “Comprobante, certificado” DRA. Naikoa proba ta siñistamendu dugu au, mundua adimen batetik irten dela jakiteko. Vill Jaink 45. Mundua, siñistamendu argia da, Jainko personal bat ba-dela jakiteko. Ib. 55. En DFrec hay 2 ejs. de Villasante con el significado de “comprobante, certificado”.

    Sinonimoak: iz.

        [sinesgarria]: sinesgarritasun (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es iz. prueba, comprobante
    fr iz. preuve, justificatif; (paiement) reçu
    en iz. evidence, proof, supporting document
    port iz. prova, comprovante

    Sartzeko arauak ezagunak dira: inprimaki batzuk bete, zenbait sinestamendu erantsi… baina kontuz!  [Errusiar diskoteka, Wladimir Kaminer / Mari Jose Kerejeta (Pasazaite, 2015)] (Ereduzko Prosa Gaur)

    sinestamendu (Gaurko hitza, Domeinu Publikoa)

     
  • Maite 11:05 pm on 2018/03/21 Permalink | Reply
    Tags: S   

    sokasalto 

    iz. Heg. Bakarrik edo taldean egiten den jolasa, soka bati bi muturretatik heldu eta birak emanez saltoka ari denaren oinen azpitik eta buru gainetik pasatzean datzana. Sokasaltoan zebilen. Sokasaltoan egin. (Hiztegi Batua)

    Orotariko Euskal Hiztegian

    sokasalto (V-gip. ap. Elexp Berg). “La comba. Sokasaltua beste jolasik etzan izeten orduan” Elexp Berg.

    Sinonimoak: iz. Heg.

        [sokarekiko jolasa]: sokadantza (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es iz. (Heg.) (juego de la) comba; cuerda de la comba
    fr corde
    en skipping; (UK) skip rope, (US) jump rope
    port corda

    Neska-koskorrek sokasaltoari ekin zioten berriro.  [Azkenaz beste, Anjel Lertxundi (Alberdania, 2005)] (Ereduzko Prosa Gaur)

    sokasalto (Gaurko hitza, Domeinu Publikoa)

     
  • Maite 11:05 pm on 2018/02/08 Permalink | Reply
    Tags: S   

    senadi 

    iz. Badia txiki biribildua. (Hiztegi Batua)

    Orotariko Euskal Hiztegia

    1 senadi, senai.

    Ensenada. Kausituko duzu senadi handi bat zeiñari baitaritza baia xarra. INav 128. Portu hura da Ferroldik lehenbiziko senadian. Ib. 131. Cabo Blancoko senaiean errekalatu dogu, karnadea egiteko. Berriat Bermeo 390.

    2 senadi.

    “Símbolo, señal, nota, divisa” Lar.

    Beste hizkuntza batzuetan (Euskalterm, Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es iz. (Geogr.) ensenada; abra; rada; cala
    fr iz. anse
    en  iz. inlet, cove, creek
    port iz. enseada, angra, cala

    Erraz iristeko moduko senadia -esan zuen, azkenean. [Altxorraren uhartea, Robert L. Stevenson (Anaya, Haritza)]

    senadi (Argazkia: Urko Dorronsoro, FlickrCC)

     
c
Compose new post
j
Next post/Next comment
k
Previous post/Previous comment
r
Reply
e
Edit
o
Show/Hide comments
t
Go to top
l
Go to login
h
Show/Hide help
shift + esc
Cancel