fetxo

1 adj. Ipar. Adoretsua, bihoztuna; sendoa; trebea. Frantsesak, iduri arren euskaldunak baino fetxoagoak zirela, hala armaz nola kuraiaz, egin ziren euskaldunen meneko. 2 adj. Galanta, itxura on edo ederrekoa. Sartu dira elizan bi mutil gazte, fetxoak eta galantak. (Hiztegi Batua)

Orotariko Euskal Hiztegian

1. (Ht VocGr 336, Lar, Dv, H), fexo (Dv), fetzo (Dv), fezo (BN-baig ap. A ; Dv) Valiente, bravo; activo. “Brave” Ht VocGr. “Bravo” Lar. “Fetxo ou fexo et leurs dérivés ont pour augmentatif fetzo ou fezo, vailant, actif” Dv. v. 1 pijo. Franzesek iduri arren eskualdunak baino fixoagoak zirela, hala harmaz nola kuraiaz, […] egin ziren eskualdunen meneko. ES 115. Orai fexo, gero nagi. Ch III 33, 1 (SP ikhastera iarria, Mst estüdiuari emana, Ol leiatsu). Han ez da behar nagirik, / Ez gezurrez den eririk, / Han dakite eragiten, / Alferra fetxo egiten. (1798). BertsZB 102. fizo (B).
“Persona buena, muy formal. Mutiko fizua ta ona. Fizua ta maitagarrie ” Izeta BHizt2. .

2. (SP), fitxo (H). “Gentil […], galant” SP. “Qui a un extérieur, des manières agréables, galantes, de personne bien apprise” H. Uste dutenek gizon fetxo direla, halako hitzik konbersazionean erranez, eztakite zertako eginak diren konbersazioneak. “Ceux qui pensent être galants hommes” . SP Phil 339 (He 341 gizon galantarena egiten dutela).

3. (SP, Urt I 88), fitxo (H), fijo. “Adroit, habile” H. Joko suerte guzietan fetxoa da. He Phil 285. Nere amigua, / kantari fijua, / euskaldun klarua, / pare gabekua. AzpPr 124.

4. (Chaho, Dv, H), fexo (Dv), fixo (Chaho, VocBN→A, vEys), fitxo (H), fetzo (L-côte, BN-ciz-arb ap. A; Dv), fezo (BN-baig ap. A ; Dv) “Adj., qui a de la corpulence, même de la force apparente” VocBN. “1. gras, gros, corpulent, bien portant, de bonne mine; 2. par extens., fort, vigoureux” H. “Corpulento” A. “Fetzo, robusto, muthil fetzo bat egiten hari da (L)” Lander (ap. DRA). Parisen miseria handiago eta hek gizenago: xorro lodi, matel gorri, segur fetxo-fetxoak ziren bi senhar-emazteak! GAlm 1957, 59. (Ref. a cosas). Untzi egiteko arbola fixoz bethea da. ES 110. “Hermoso, ederra, galanta, polita, fitxoa ” Lar. [Eskualdunak] izpiritutsuak dira, bizitzen dakitenak, edo kortesak, eta zernahi harma suerteren erabiltzen trebeak, alegerak edo umore onetakoak, fixoak eta ongi eginak. ES 110. Sartu zire aldare nausiko kapillan bi mutil gaste fixoak eta galantak (304). ‘De bello aspecto y hermosos’. LE-Ir.

5. (Ref. a cosas). Apropiado, óptimo. Orain da muga fetxoa oneratzeko. “Aptum tempus” . SP Imit I 22, 5 (Ch orai da denbora ziñziñez konbertitzekoa).

6. fixo, fitso (S ap. Lrq; Gèze), fijo. Fijo. “Adj., fixe” Gèze. Cf. fitsatu. Señale fixoa eztagola Jangoikoa zeurekin (AN, s. XVIII). FLV 1992, 302. Dauzka estankuak / prezio fijuak. MendaroTx 84. Emakume denen arpegietan / halako animalikeria somatzen dut / zoramena, arpegi-idorra, mirada fijoa. Lasa Poem 70. Baña zuretzako bi ordu geiago fijo eguneroko jarri dizkizugu. Albeniz 222. En DFrec hay 5 ejs.

Sinonimoak: izond. (Ipar.) (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

[pijoa]: adoretsu, ausarditsu, ausart, ausarti, errutsu, gori, gupidagabe, indardun, kartsu, kaskail, kemendun, kementsu, saiatu, bipil Ipar., kalipudun Ipar., kaliputsu Ipar., kuraios Ipar., suhar Ipar., azarri Bizk., pijo Gip., mutiri Ipar./Naf., bihoztoi Zub., animotsu g.e., dulabre g.e., ekin g.e., kopetadun g.e., alai zah., bulartsu zah., hardit zah., animoso Heg. beh., baliente Heg. beh., bihoztun Heg. beh., balent Ipar. zah., baleroso Heg. zah., bulardetsu Gip. zah.    

[trebea]: artetsu, esku-trebe, ezertako, mainatsu, trebe, agudo Ipar., antzetsu Ipar., artez Ipar., jeinutsu Ipar., leber Bizk., pijo Gip., iaio G-N, adret Zub., abil beh., bitore zah., entregu Ipar. g.e., errime Bizk. g.e.

Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

es izond. hábil; dispuesto, -a; activo, -a; brioso, -a
fr izond. habile, adroit, prêt, actif, active, volontaire; fougueux, courageux, vigoureux
en izond. skilled, skillful, active, spirited
port izond. disposto, ativo, espirituoso

Testuinguruan

Mutil gazte eta fetxoak hautatu dituzte filmerako. [Europako mugetan barrena, Edorta Jimenez (Txalaparta, 2000)]