Updates from Maite Toggle Comment Threads | Keyboard Shortcuts

  • Maite 8:38 pm on 2019/10/13 Permalink | Reply
    Tags:   

    bilabide 

    iz. Aurkibidea. (Harluxet Hiztegi Entziklopedikoa)

    Orotariko Euskal Hiztegian

    bilabide.

    1. (-ll- Lar, Añ). “Prueba, con que se muestra, y convence algo” Lar. “Prueba, en las cuentas” Ib. “Prueba” Añ. Amodijo onen billabide edo . pruebak emoteko denporia eldu zanian emon eutsazan [Jesukristok San Juaneri] ezin da ederraguak. Ag Serm 95.
    2. “Probabilidad” Lar.
    3. “Probabilismo” Lar.
    4. “Registro, guía, índice” Bera. v. aurkibide. Liburu onetan dagozan Irakasteen Billa bidia. Mg CO 297 (CC 257 arkibidea). Billa-bidea. AB AmaE 493. Bilabidea. Azc PB 365. Udal bakotxak bere errikuak diran burdiki gustijentzat idatzizko (liburuzko) billabide bat euki biarko dau. “Registro” . ForuAB97. Anaidiko idaztizartegi, 1.º bilgo, 12 g. billabide, 8 g. zenbaki. Eguzk RIEV 1927, 423n. Billabidia. Altuna 3. Billabidea. Or Tormes 125. Zordunaren ogasunak […] baitu egingo lirake, dagokien balioaz billabidea tajutuaz. “Inventariándose” . EAEg29-5-1937, 1721. Janzki, tresna, gurdi eta abar bere mende izatea, billabide bitartez. Ib. 1-6-1937, 1736. v. tbn. Laux BBa 145. TAg Uzt 317. Or MB 1437. BILABIDEKO (-ll- Lar). “Probable” Lar.

    Sinonimoak:

    [bilabide]: aurkibide

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es iz. guía, índice
    fr iz. guide, sommaire
    en iz. guide, index
    port iz. guia, índice

    Dena azkar aurkitzeko bilabide zehatza egin dugu. #gaurkohitza

    bilabide (Gaurko hitza, CC0 Domeinu Publikoa)

     
  • Maite 7:39 pm on 2018/10/30 Permalink | Reply
    Tags:   

    gozamen 

    iz. Ondasunen bat erabiltzea, haren etekinak eskuratzea. Etxeko jaunak baserria osorik uzten du oinordekoarentzat, baina emazteak bizi deno ondasunen gozamena du. Jabetza hutsa semearentzat gelditzen da; gozamena, berriz, gurasoentzat. Ondasun horietarik bat bere-berea du, eta bestea gozamenezkoa, bizi deno. Noren gozamenezkoak dira lur horiek? (Hiztegi Batua)

    gozamen (c. sg. A; SP (sin trad.), Ht VocGr 376, Lar, Añ, Arch VocGr, Dv, H, Zam Voc), gozomen.

    1. Goce, disfrute (de un bien); usufructo. “Usufructuar, gozamena izan, iduki, euki” Lar. “Gozo” Añ. “Jouissance, possession d’une chose” Dv. “Norbaiti bere onthasunen gozamena uztea, laisser à quelqu’un l’usufruit de ses biens. Gozamena zure, iabetasuna zure anaiaren, la jouissance, les fruits pour vous, la propriété pour votre frère” H. Cf. infra (3).  Tr. Documentado al Norte desde principios del s. XVIII; al Sur se encuentra sólo en Guerrico, EConst y algunos pocos autores del s. XX. Eguiateguy y, al menos una vez, Eguzkitza emplean la forma gozomen. En DFrec hay 4 ejs. de gozamen.  [Mundu huntako gauzen] gozamena milla beldurrez eta griñez bethea dela. Ch I 22, 2. Gida ezazü […] argitarzün eternalaren gozameniala. Mst III 59, 4. Erreginak […] erran zioen: zohazi, sar zaite […] Nabothen mahatstiaren gozamenean. Lg I 361. Fede oneko posesiorik edo gozamenik ezin eduki dezake. Gco II 286 (v. tbn. I 361). Jainkoaren beraren gozamenerat […] dretxo izatea. Dh 241. Erregek eziñ artu dezake iñoren ondasunik […] ez eragotzi beren gozamenik. EConst 59. Dena zen heiena hango [baratzeko] gozamena, / salbu fruitu batena. Zby RIEV 1908, 206. Hel ahal ditian […] bethiereko dohatsütarzünaren gozameniala. Ip Hil 266. [Apez-etxe ebatsien] gozamena urririk zuzenez behar zukenari arranda pagaraz. HU Zez 189. [Jopuak] lurrak lantzen ekin arren, ez euken gozamenik be. Eguzk GizAuz 10. Sail bakotxa erabillanak, orren gozamena baño beste eskubiderik ez eukan. Ib. 10 (131 gozomen). Berebill soillaren gozamena izango dute ortaz. EAEg 14-2-1937, 1062. Jaunari errezatzen / […], zeruko gozamena / izan dezan gero. Uzt Sas 197 (v. tbn. Inza Azalp 42 zeruko gozamena). Paradisuko gozamenaren / jaube zirean jasoak. Ayesta 133. Emazteak bizi deino ondasunen gozamena duelarik. MIH 150. Jabetza hutsa […] semearentzat gelditzen da; gozamena, berriz, gurasoentzat. Ib. 150. v. tbn. Mih 120. AR 31. JesBih 447. Jaur 138. Etxba Ibilt479. Gozomen: Egiat 226. (Orotariko Euskal Hiztegia)

    Sinonimoak: iz.

    [gozatzea]: gozatze (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak).

    es iz. beneficio, provecho, ganancia, usufructo, disfrute. noren gozamenezkoak dira lur horiek?: ¿para usufructo de quién son esas tierras?
    fr iz. bénéfice, gain, profit, usufruit, jouissance
    en iz. usufruct
    pr iz. usufruto

    gozamen (Gaurko hitza, FlickrCC)

     
  • Maite 10:48 pm on 2018/10/08 Permalink | Reply
    Tags:   

    ahaidetasun 

    iz. Ahaideen arteko lotura. Odol ahaidetasuna. Ezkon ahaidetasuna. Laugarren mailako ahaidetasuna. (Hiztegi Batua)

    ahaidetasun (SP, Urt I 400, Ht VocGr 396, Dv, H, A), aidetasun (V, G, AN-larr-erro ap. A; Mic 8v, Lar, Aq 1133 (AN), Añ), aitasun (Lcc).

    1. Parentesco. “Parentesco” Lcc, Lar y Añ. “Afinidad”, “cognación” Lar y Añ. “Parenté” H. v. ahaidego.  Donzellea, zegati zaoz / enegaz enojadurik, / zurekin ene aitasuna / horrela anzi jakinik?Lazarraga 1142v (tal vez signifique ‘relación’ o similar). Halako suertez lotuko da, non ezpaitu behatuko ez ahaidetasunera, ez adiskidetasunera. SP Gudu 89. Esan degun belaun edo gradu aen bietatik batean aidetasuna debanarekin. OA 79. Fundatuak zeren diren arrazoiñ ederren gaiñean; hala nola ahaidetasunaren, […] gaiñean. He Gudu 110. O amorezko aidetasun, ta adiskidetasun paregabe laztanena! Cb Eg III 381. Ez aidetasun, ez adiskidetasun. Mg CO 88. Aidetasun au da odoletik datorrena. Bada gañera beste aidetasun bat ezkonzatik jaiotzen dana. AA I 560. Dala aidetasunez, dala bere ontasunagatik. Lard 374. Baldin gozatu nahi baduzu ahaidetasuneko zuzenez, eros zazu eta goza. Dv Ruth 4, 4 (Echn aidetasun). Aidetasun andia / daukagu lurrean, / andiagoa baina / Iaunaren aurrean. Azc PB 99. Jesu-Kristoren anaiak garenaz geroz […] errespeta dezagun ahaidetasun saindu hori. Lap 185 (V 82). Bertzei eder bazitzaioten harekilako ahaidetasuna. HU Aurp 100. Ahaidetasunezko atxikimenduak. Ib. 173. Ezkontza orrek sortu oi dituan aidetasun-lokarriak urrutiraiño zabaltzen dira. Vill Jaink161. Bereiziki aipatzen du mandazaia, oso ezaguna omen zuan-ta, eta onekin aidetasunen bat ote zuan ere badiote. Berron Kijote 176. En DFrec hay 5 ejs. de ahaidetasun. (Orotariko Euskal Hiztegia)

    Sinonimoak: iz. 

    [ahaideria]: g.e.ahaidego, ahaideria, askazigo, senitarte Bizk., ahaiko g.e.

        [ahaideen arteko lotura]: ahaidego, askazigo, haurridego, senidetza, haurridetasun Ipar., senidetasunBizk., senikera Bizk., ahaiko g.e., bernaje g.e., hurkotasun g.e., egokitasun Ipar. g.e. (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es iz. (hed.) parentesco, relación, afinidad
    fr iz. (hed.) affinité, alliance
    en iz. relationship, kinship
    port parentesco, afinidade

    ahaidetasun (Gaurko Hitza, FlickrCC)

     

     

     

     
  • Maite 8:00 pm on 2018/03/29 Permalink | Reply
    Tags:   

    gezurtero 

    adj. Gezurrak esaten dituena, gezurrez mintzo dena.

    Orotariko Euskal Hiztegian

    gezurtero (V-gip, G-to-azp), gizurtero (V-gip), gezurter (S), gezurtiero (R-is). Ref.: A (gezurter); Garate 1.a Cont RIEV 1930, 155; Iz To (gezurre), R 400; Elexp Berg (gizurtero).

    Mentiroso. v. gezurtero. gezurtiera (R-is). (Forma de fem.). “Gezurtiéra, mentirosa” Iz R 400.

    Sinonimoak: iz.
    [gezurtero] : e. gezurti, gezurrontzi

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es mentiroso
    fr menteur, -euse
    en liar
    port mentiroso(a)

    “Sudurra hazi zaizu, bada, gezurtero! “, eta barrezka hasten zen mutil laguna besarkatuz. [Egurra Pinotxori, Aritz Gorrotxategi (Alberdania, 2002)] (Ereduzko Prosa Gaur)

    gezurtero (Gaurko htiza, Domeinu Publikoa)

     
  • Maite 9:05 pm on 2018/03/09 Permalink | Reply
    Tags:   

    hutsune 

    iz. Tarte edo une hutsa. Ik. hutsarte. Harresiak zituen hutsuneetan. Burdinen arteko hutsuneetatik. Bazen jende franko plazan, baina bazterretan hutsuneak nabari ziren.  (Hiztegi Batua)

    Orotariko Euskal Hiztegia

    hutsune (gral.; Lar, Añ, Dv (V), H (V, G)), hutsgune (B, BN-baig; SP (que cita a Axular), H), utsuna (V-gip), husgune (B; Dv, H (+ u-)), utzune, uskune. Ref.: A (usgune, utsune, utsgune); Lrq (hüts); Elexp Berg (utsuna).

    Tr. Documentado al Sur desde Lizarraga de Elcano, al Norte se encuentra en Axular, J. Etchepare y Mirande. La forma general es (h)utsune, con aspiración inicial en Mirande (Pr 116), Aresti (Tobera 280), Oskillaso (Kurl 199), Lasa y BiblE. Hay utsuna en Apaolaza (102), Garitaonaindia (junto a usgune), Gandiaga (tbn. 199 utsune), Etxebarria, Olea y F. Etxebarria e Insausti; hutsgune en Axular y J. Etchepare (junto a usgune), usgune en Lizarraga de Elcano y Zinkunegi, y utzune en Astarloa (junto a utsune) y en un ejemplo de EE (1882a, 129). En DFrec hay 69 ejs. de (h)utsune, 2 de husgune y 1 de hutsgune.

    1. Hueco; claro, espacio o intervalo vacío. “Hueco”, “cavidad” Lar y Añ. “Calibre del cañón, su hueco” Lar. “Concavidad” Lar. “Terrear, verse la tierra en los sembrados, ereiñean utsuneak agiri” Ib. “Corral en cartapacio, &c., utsunea. Lat. lacuna” Ib. “Cóncavo [=’concavidad’]” Añ. “Creux, concavité” Dv. “1.º seno, en el sentido de concavidad; 2.º trecho vacío, hueco, cavidad” A. “Jente asko zeuan, baiña utsuna batzuk pe agiri zien” Elexp Berg.

    Eztu bazterrik, eztu huts-gunerik, guztia da bethea. Ax 590 (V 379). Obra zimendurik gábe fálsuan edo usgúne duéla parétean, urratu ta eroriko dá. LE Urt ms. 86r (ed. 1846, 242 utsune). Buru azur biribilla da beste azur batzuben batzakuntzia, zeintzuk egiten dabeen utsune edo onzi bat. Mg PAb 85. Beretzat badau bere izena ta besterentzat badau bestiaren izena, barruban agiri dan utsune berariazko baten. CrIc 167. Bere bizilekua zan atx baten leze ta utsune bat. Añ NekeA 235. Ekusten zirala emakumeen bular-inguruan ustai andi batzuek: oekin utsune andia geratzen zan. AA II 120. Beraren barrunpeko uts-uneak egiñeratzen du gela andi baten idurineko artzulo bat. Izt C 66. Moises […] ez begietan illuntasunik, ez ortzetan utsunerik, ezagutu gabe, Eleazar eta Josueren eskuetan il zan. Lard 107. Beronen ondotik eta lelengo esanaren aurrean egiten zan burdiñ okertuekin orma utztaizin bat, utsuna barruko alderutz ebala. R. Murga EE 1895b, 494.

    (s. XX). Gizadi mordozka lodia ikusten zan utsune guztiak beteaz. Ag Kr 221. Elizan orratz batentzako ere utsunerik ezegoen. A Ardi 118. Zabaldu dau asko guda-mutillen arteko utsunia ta beronen erdi-erdijan geratzen dira ollar bijak. Kk Ab I 94. Bultzi (edo trena) eldu baño aurreragotik geltokian etzan arkitzen utsuna aundirik. Garit Usand 45. Geienetan sorkalderuntz dagoana txikiago da ta utsune bat uzten du. Arzdi LEItz 84. Erregebidearen bi bazterrak hesten dituzten zuhatz-lerroen hutsgunetarik, ordoki bat gaitza agertzen zaiku. JE Ber 16. Husguneari esker, bazterrak agertzen dauzkigu etxe txar apal batzu. Ib. 42. Beatz-muturraz noizpait utsunea jotzen badet, senide antzo bedi: maiteki. TAg Y 1933, 21. [Zelula] batzuek badituzte husgune batzu, erran dugun uraz haatik beteak. JE Med 155. Sortaldetik daukan zutikako arria besteak baño laburxeagoa izaten da, eta berorren eta estalkiaren bitartean utsune bat egon oi da. JMB ELG 87s. Mamian utsuneak egiten eta ezurrak nabarmentzen asi zitzaizkion. Etxde AlosT 34. Sutarako indar gutxikoa da. Zuaitz-utsuneetan sartzeko ez da ain txarra. Munita 50. Inguru osoan tellatua dauanez, utsune ortaz zerua agiri da beraren giñoan. Erkiag Arran 135. Azurrak, banan, etsiko dabe / t’emon erraien utsuna. Gand Elorri 168. Illebete astiroen ondoren etorriko ote zera Erigon eta Arrubiaren tartean edatzen dan utsunea betetzeko? Ibiñ Virgil 70. Apala zar bat agiri da, liburuz betea. Tarteka, utsuneak ere ikusten dira ta aietan amalaunak nabarmen. NEtx LBB 103. Uhinak uhinen ondotik / hutsuneak izugarrizko / tarteak idekitzen / oraina eta geroaren / binbitartean. Lasa Poem 107. Utsuneren batzuk baegozan be, dana zan piñu eta piñu. Gerrika 222. Hutsunetako marrazki hauei, hirugarren kaizua, lodiera, eman behar zitzaien. “En hueco”. MEIG IX 137 (en colab. con NEtx).

    v. tbn. EE 1884a, 133. Ldi IL 140. Bilbao IpuiB 222. Basarri 89.

    (G-azp ap. Gketx Loiola; Lar, Añ), utsuna (V-gip ap. Etxba Eib), husgune (Dv, A (que cita a SP)). Agujero, bache. “Hoyo” Lar. “Hoya, hoyo” Añ. “Creux, dépression” Dv. “Bide ortatik utsuna bat dago zaindu biarrekua” Etxba Eib. “Bache. Aizearen utsuneetan, aideplanuek zabu aundiak egiten dituzte” Gketx Loiola.  Bidean eukazan labantasun, traba, utsune ta miñ artzeko arriskoak ikusi zituanean […]. Ag Kr 141. Besteak, besotik eutsiaz, zapidunari ezkerrera edo eskubira eragiten dio, koskarik jo eztezan, utsunietan erori eztedin. Ag G 356. Lurrean zetzaten zutarriak, eta giza-irudiak beren uskuneetan apurtzen ziran. Txill Egan 1956 (2), 25.

    Sinonimoak: iz.

    [hutsa]: Bizk. zah.akats, bekatu, huts, hutsaldi, hutsegin, hutsegite, errezelo Ipar., estakuruIpar., peto Ipar., errakuntza Bizk., falta beh., aitzakia g.e., hutsarte g.e., baia Ipar. g.e., tatxa Heg. g.e., eten Bizk. g.e., petxa Zub. g.e.  (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es  iz. hueco, trecho vacío, laguna; interrupción, solución de continuidad; concavidad; [basoan, mendian…] claro
    fr   iz. cavité, concavité, trou
    en  iz. hollow, cavity
    port iz. vazio, vaga, espaço

    Hutsuneak, agerian. Berria. 

     
  • Maite 10:36 pm on 2018/03/07 Permalink | Reply
    Tags:   

    planto 

    interj. Planto egiten dela adierazteko hitza. Nik, planto; ekin nahi duzuenean. (Hiztegi Batua)

    Orotariko Euskal Hiztegian

    planto (V-gip, G-azp). Ref.: Gketx Loiola; Elexp Berg.

    Hacer alto, pararse. Se usa en el juego de cartas, cuando el que las recibe advierte al que las da que no quiere más, que ‘se planta’ en la suma de tantos lograda” Gketx Loiola. “(Interj.). Kartetan ‘ez niri karta gehiago bota’. Nik planto. Ekin nai dozunian” Elexp Berg. Cf. VocNav s.v. planto.

    Sinonimoak: interj.

    [planto] : geldi! (Adorez Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es  interj. voz con que se hace alto o se indica que se para el juego en el juego de las cartas
    fr interj. voix qui s’arrête ou indique que le jeu s’arrête dans le jeu des cartes
    en interj. voice that stops or indicates that the game stops in the game of the cards
    port interj. voz que pára ou indica que o jogo pára no jogo dos cartões

    Nik, planto; ekin nahi duzuenean. (Hiztegi Batua)

    planto (Gaurko hitza, Domeinu Publikoa)

     
  • Maite 8:08 pm on 2018/01/20 Permalink | Reply  

    abandonatu 

    ad. Zuz. Norbaitek, babestu edo zaindu beharko lukeena bertan behera utzi, babesik gabe utzi. Ez dago erromatar legerik haurrak abandonatzen uzten duenik. (Hiztegi Batua)

    Orotariko Euskal Hiztegia

    abandonatu (V-gip ap. Elexp Berg; Urt I 17, Hb VocGr 268, VocBN, Gèze, Arch VocGr), abondenatu, abundenatu, abandunatu.

      Abandonar, dejar de lado. “Euskeria geuria da ta abandonatzia izengo litzake negargarrixa” Elexp Berg. v. utzi (2).  Tr. La forma general es abandonatu. Hay abandunatu en Tartas, abondenatu en Xarlem (junto a abandonatu) y abundenatu en ChantP. En DFrec hay 21 ejs. de abandonatu, uno de ellos septentrional.

     Ene Iainkoa, ene Iainkoa, zeren abandonatu nauk? Lç Mt 27, 46 (Echn abandonatu; TB, HeH, Dv, Ur utzi, Hual desanparatu, Ol zapuztu). Ez nazazula othoi abandona neure azkeneko partiadan. Arg DevB 154. Zuzaz abandunatu denak behar baitu peritu. Tt Onsa173. Bañan, Jauna, ez nazazula abandona. Gç 46. Ez nazazuela, ni zuen zerbitzaria, abandona edo ene menera utz. He Gudu 93. Merezi zinduen beraz Jainkoaz abandonatua izatea. Brtc 249. Zure eta zure seme Dibinuaren zerbütxiaren ez jagoiti abandonatzera. Mercy 22. Oh ehiza nahi hüillantü / ene Jinko handia? / Nahi düka abandonatü / Nabarruko jentia?Xarlem 581. Abondenatü gütiala / Orai diat sinhesten. Ib. 999. Abandonatzen ziuzten bere onthasunak, edo pobrei ematen ziuzten. Jaur 202. Ez othoi abandona zure semiak! Etch 656. Ez da herririk hain abandonaturik zeinetan ez baitire aurkhitzen zenbeit arima leial. MarIl 8. Ene Jinkua, zeren abandonatü naizü? UskLiB 42. Baiñan orai zahartua / naduka abandonatua. Gy 261. Denbora da aitzina juaiten, / sekül’ez argitzen, / üdüritzen zait naizüla abundenatzen. ChantP 116. Anima galdu kulparik gabe, / gorputzak abandonatzen… / despeida txarra guretzat dator / ezpagerade mudatzen. Xe 343. Txala bere salletik / abandonatuba. Ud 102. Zure arartekotarzünari hersatü dena izan dela abandonatürik. Ip Hil48. Jokua abandonau ta / orla gelditzeko / etzeukan esperantzia / irabazitzeko. EusJok II 164. Jainkoaz othoi, ez gaitzazula abandona! Lf Murtuts 28. Zeruetako Jaunari oiu egiten zion saminki bakartasun ikaragarri artan abandona etzezan. Etxde JJ 248. Andra txarra zuan baña olan ezingo juat abandonau. SM Zirik 120. Eznaiz itzuliko egundo sekuletan / abandonatu dudan harizti beltzera. Arti MaldanB 195. Bere seme alabez abandonatua. Xa Odol 207.

    v. tbn. EZ Man II 185. CatLav 102 (V 57). Mih 105. CatLan 44. Bordel 198. Txill Let 106.

    Sinonimoak:
    [abandonatu]:  babesgabetu, babes gabe utzi. Ant. babestu. (Adorez Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es du ad.  abandonar
    fr du ad.  abandonner
    en  du ad.  h. alde bat(era) utzi,  bertan behera utzi/laga,  utzi to leave [a place];  to give up [one’s job, studies];  to desert, to abandon [one’s family]

    port du ad. abandonar

    Abandonatu (The Abandoned Beauty, Navaneeth Kishor)

     

     
c
Compose new post
j
Next post/Next comment
k
Previous post/Previous comment
r
Reply
e
Edit
o
Show/Hide comments
t
Go to top
l
Go to login
h
Show/Hide help
shift + esc
Cancel