Updates from ekaina, 2018 Toggle Comment Threads | Keyboard Shortcuts

  • Maite 11:36 pm on 2018/06/17 Permalink | Reply
    Tags:   

    piztu 

    ad. piztu, pitz, pizten 1 da/du ad. Gauzaren batetik sua edo argia sortu edo sorrarazi. Ik. isiotu; izeki; irazeki. Sua piztu. Piztu zituen kandelak. Pipa bete eta piztu ondoan. Argia pizteko. Orduan izar bat piztu du nire gau beltzak. Pitz ezazu ene baitan zeure amodioaren sua. 2 da/du ad. Irud. Honela piztu zitzaidan euskaldunenganako maitasuna. Mireio, ez jan ez edan nago, hainbesteko maitasuna piztu didazu. Garbizale eta mordoilozaleen artean piztu den eztabaida. Gerra piztu zenean. 3 da/du ad. Tresna elektrikoez mintzatuz, martxan jarri. Irratia piztu zuen. 4 da/du ad. Hilik dagoen bati bizia bihurtu. Ik. berpiztu. Hiletarik piztu zen hirugarren egunean. Hilak pizten dituena. Jesu Kristok Lazaro piztu zuen. 5 da/du ad. Irud. Euskal teatroa ere piztu nahi genuke. Haragia beste haragiagana hurbiltzeaz pizten da, ernatzen da, indarrean sartzen da. (Hiztegi Batua)

    Sinonimoak: ad. (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

        [sua edo argia sorrarazi]: biztu Bizk., isiotu Bizk., izeki Gip., irazeki jas., atxiki Ipar. zah.
        [hilik dagoen bati bizia bihurtu]: berpiztu, biztu, arrapiztu Zub., pizberritu g.e.

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es 1 da/du ad. encender(se) 2 da/du ad. encender, conectar un circuito eléctrico 3 da/du ad. resucitar, volver la vida, volver a vivir 4 da/du ad. (hed.) reanimar, revivir; fomentar, promover; generar; surgir 5 da/du ad. [guerra, contienda] (hed.) encender(se), ocasionar, estallar
    fr 1 da/du ad. (s’)allumer, prendre feu 2 da/du ad. allumer, brancher 3 da/du ad. [suspertu, indartu] (hed.) fomenter, raviver ; éveiller, susciter 4 da/du ad. [gerra, borroka] (hed.) éclater
    en 1 da/du ad. to light; to ignite; to kindle 2 da/du ad. to switch on, to turn on 3 da/du ad. [suspertu, indartu] to revive, to reactivate; to promote, to boost 4 da/du ad. [eztabaida, borroka] to cause, to arouse, to instigate

    Aurrerapauso bat emateko zimenduak badaudela nabarmendu du Aristik: «Sekulako harribitxiak ditugu: sare sendoa, osagarria. Sendotu egin behar da, prestigiatu». Piztu. [Pizteko garaia, Garikoitz Goikoetxea (Berria.eus, 2018-06-17 )]

    piztu (Gaurko hitza, Domeinu Publikoa)

     
  • Maite 10:36 pm on 2018/06/14 Permalink | Reply
    Tags:   

    pello 

    adj. Kaikua, zozoa. Tratulariak ere ez baitziren osoki pelloak. (Hiztegi Batua)

    Orotariko Euskal Hiztegian

    pello (L, BN, S; Dv), peilo. Ref.: A (peillo); Lh; Lrq.

    “Sot, niais” Dv. “Tonto, bobo” A. “Idurigabeko pello (Hb), homme qui détrompe les gens” Lh. “Nigaud” Lrq. Cf. Gy 13: Peillo, damurik ez hintzen / Hire erretor yaunak predikatzen duen / Yainko haren kontseilluko. “C’est dommage, Garo [= ‘nombre de uno de los personajes de Le Pédant joué (1645) de Cyrano de Bergerac]”. Cf. Prop 1897, 207: Ez da Xinatar ezkontzen ez denik. […] Erran nahi da han ere badela Juanaño bezanbat Peilloño Nihork etzuen ezagutzen, bainan egin zioten hainitz galde, eta ikusi zuten gorthean guziek etzela Peilo. Hb Egia 75. Martinak senharrari: / zer pelloa haizen! / Ez hakiena zerbeit / hoberik galdetzen? Zby RIEV 1908, 772. Bainan nola tratulariak ere ez baitziren osoki pelloak […]. Prop 1892, 18. Paria nezake nahi duzuena, badela bana bertze, barnez eta izaitez egiazki bera tzarra den batentzat, hots, espanturik gabe, hamar bat pello. HU Eskual 24-4-1908, 1. Sinets-arazi diote “pello” gaizo batzueri, Rusia griñatua dela Chinaren aintzinamenduaz. Herr 7-1-1960, 1. v. tbn. Othoizlari 1957, 138.

    Sinonimoak: izond. Ipar.

    [buruarina]: arin, babalore, babo, bulunba, buruarin, eltze, ergel, ero, eroxka, inozo, kaiku, kaskarin, kirten, lelantoni, lerdo, memo, tonto, tontolapiko, tutulu, txatxu, txoriburu, zoro, zoroxka, zozo, zozoilo, ments Ipar., xanfarin Ipar., zuntzun Ipar., tontolo Heg., txoropito Heg., atunburu Bizk., gangar Bizk., ganorabako Bizk., ganoragabe Bizk., ganoragabeko Bizk., kokolo Bizk., lapiko Bizk., lelo Bizk., mozolo Bizk., papao Bizk., pepelerdo Bizk., taket Bizk., tankalo Bizk., tentel Bizk., txotxolo Bizk., tetele Ipar./Naf., pettux Lap., ilupa Naf., pergut Zub., astapito beh., ganbelu beh., alotza g.e., haizebelats g.e., inputika g.e., narra g.e., txolin g.e., zoroko g.e., memelo Bizk. beh., koko Bizk. g.e., txotxin Bizk. g.e.(UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es izond. (batez ere Ipar.) tonto, -a, necio, -a, majadero, -a
    fr sot, sotte, stupide
    en stupid, silly, foolish
    port tonto, -a; néscio, -a

    Tratulariak ere ez baitziren osoki pelloak.   (Hiztegi Batua)

    pello (Gaurko hitza, Domeinu Publikoa)

     
  • Maite 11:43 pm on 2018/03/16 Permalink | Reply
    Tags:   

    parpaila 

    iz.  1 iz. Ehunezko zatia, apaingarri gisa arropei eransten zaiena. Zetazko parpailak dituen soineko luzea. 2 iz. Zapi, eskuoihal, soineko eta kidekoen ertzetan josten den ehun sarezko zerrenda apaingarria, eskuz edo makinaz eginiko irudi tapituagoak eta ertz ondulatu edo puntadunak dituena. Ik. puntilla. Lihozko maindirez eta damaskoz itxuraturiko zamauak, eta parpaila apain baliotsuak. (Hiztegi Batua)

    Orotariko Euskal Hiztegian

    parpaila (G-azp; VocZeg, A Apend).

    Cuello blanco, parpallea” VocZeg 286. “Parpailla, fleco, apañadura, adorno de frontales” A Apend. “Izara parpallakin, con puntillas. Parpalla, lepoko puntillak, eskotian errematia (G-azp)” NEtx (comunicación personal). Ez eukan baina parpailarik ez bitxirik. A La Abeja 1890, 57. Orduan ez bait-da ezur-utsik [ipuia], mamiz ederki osatutako ta parpallez apainki ornitutako andere lirain ta txairua baizik. Lek Egan 1957 (5-6), 363.

    Sinonimoak: iz.

        [apaingarri mota]: dentela Ipar., puntilla Heg. (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es (1) iz. puntilla; encaje; bordado de malla fina (2) iz. volante (3) iz. Ik. lits
    fr iz. engrêlure, picot, dentelle fine, volant
    en (1) iz. [ehun-mota] lace (2) iz. [apaingarria] flounce, ruffle, frill
    port (1) iz. renda (2) iz. babado

    Testuinguruan:

    Gero, gona lisatu zuen zangoetan behera eta eskumuturretako parpaila gasazkoak harrotu zituen. [Hona hemen gu biok, Dorothy Parker / Mirentxu Larrañaga (Alberdania-Elkar, 2006)] (Ereduzko Prosa Gaur)

    parpaila (Irudia: treboli.es)

     
  • Maite 10:36 pm on 2018/03/07 Permalink | Reply
    Tags:   

    planto 

    interj. Planto egiten dela adierazteko hitza. Nik, planto; ekin nahi duzuenean. (Hiztegi Batua)

    Orotariko Euskal Hiztegian

    planto (V-gip, G-azp). Ref.: Gketx Loiola; Elexp Berg.

    Hacer alto, pararse. Se usa en el juego de cartas, cuando el que las recibe advierte al que las da que no quiere más, que ‘se planta’ en la suma de tantos lograda” Gketx Loiola. “(Interj.). Kartetan ‘ez niri karta gehiago bota’. Nik planto. Ekin nai dozunian” Elexp Berg. Cf. VocNav s.v. planto.

    Sinonimoak: interj.

    [planto] : geldi! (Adorez Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es  interj. voz con que se hace alto o se indica que se para el juego en el juego de las cartas
    fr interj. voix qui s’arrête ou indique que le jeu s’arrête dans le jeu des cartes
    en interj. voice that stops or indicates that the game stops in the game of the cards
    port interj. voz que pára ou indica que o jogo pára no jogo dos cartões

    Nik, planto; ekin nahi duzuenean. (Hiztegi Batua)

    planto (Gaurko hitza, Domeinu Publikoa)

     
  • Maite 11:28 pm on 2018/02/14 Permalink | Reply
    Tags:   

    piperropil 

    iz.  Gran Enciclopedia de Navarra:

    Postre navarro que fue muy popular en la Zona Media, donde casi ha desaparecido, y vigente aún en la Montaña, fundamentalmente en las márgenes del Bidasoa. Palabra compuesta del latín (piper) y vascuence (opil), significa literalmente torta de pimienta, nombre por el que aquí se conocen las especias en general.

    Los piperropiles eran tortas de mecetas, tanto en los barrios de Pamplona como en los pueblos de la Cuenca y otras zonas de Navarra. Las fiestas de los barrios pamploneses tuvieron honda vigencia hasta la década de 1920. La primera Guerra Mundial, que supuso una conmoción y un cambio de costumbres en todo el continente, acabó con ellas.

    Los piperropiles fueron desapareciendo de Pamplona al mismo tiempo que las mecetas de barrio. En los pueblos perduraron hasta después de la guerra de 1936, momento en el que, debido a la escasez de azúcar y harina, fueron suprimiéndose de las fiestas.

    En Urdiáin las piperropillas son unas tortas que brindan las mozas a los jóvenes del pueblo en determinadas fiestas; en Artajona a los talos de maíz se les llama maizopiles o porropiles; en Puente la Reina se hacían en Navidad y coincidiendo con la matanza, al mismo tiempo que se cataba el vino nuevo en las bodegas.

    La receta de los piperropiles pamploneses es la siguiente:

    Ingredientes y cantidades:

    Una docena de huevos; medio kilogramo de azúcar de caña, morena; un kilogramo de harina de trigo, aroma a voluntad, preferible canela molida; levadura en polvo.

    Preparación:

    batir los huevos con el azúcar y después mezclar la harina y la canela. Hecha la masa, modelar los piperropiles, bañarlos con huevo batido, adornarles con maná, y cocerlos en horno más bien fuerte, para que tomen buen color.

    En Bidasoa y Valle de San Esteban de Lerín

    En cambio, por las tierras del Bidasoa y Valle de San Esteban de Lerín siguen teniendo actualidad y presencia en las celebraciones festivas. En Lesaca, el día de Reyes, los atautxis (padrinos) acostumbraban a obsequiar a sus ahijados con piperropiles. Su receta, que como la de Pamplona es inédita y no aparece en ningún tratado ni de cocina ni de repostería, es similar, pero con una distinta proporción, que la hace más liviana. Y es así:

    Ingredientes y cantidades:

    Seis yemas; ocho cucharadas de azúcar; ocho cucharadas de harina; dos cucharillas de las de café, de canela molida. Potestativo: nueces o almendras peladas.

    Preparación:

    Se bate bien el azúcar con las yemas hasta que quede una pasta bien unida y espumosa. Seguidamente se le va añadiendo poco a poco la harina, procurando conseguir una pasta homogénea.

    En la fuente de horno, untada con mantequilla, se van poniendo montoncitos, en forma regular si se les quiere individuales o en forma de roscas, y se pone al horno. Para su mejor presentación, pasados un par de minutos y cuando la pasta ha tomado un poco de cuerpo, se pincelan los piperropiles con un poco de yema, que previamente se ha dejado en una jícara aparte, y se le echa entonces un poco de azúcar. Sobre cada piperropil puede ponerse media nuez o una almendra. Se vigila el horno y se saca antes de que se doren mucho.

    Jatorrizko orrian ikusteko: piperropil.

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es  torta de pimienta
    fr gâteau au poivre
    en pepper cake
    port bolo de pimenta

    Gaurko egunean neskek mutileei “piperropilak” oparitzen zizkieten.  @Harritarte2    (Twitter, 2018-02-14)]

    piperropil (Argazkia: enciclopedianavarra.com)

     
  • Maite 11:41 pm on 2018/01/13 Permalink | Reply
    Tags:   

    prest 

    iz. 1 adb. Prestaturik. Ik. gertu. Prest dago edozertarako. Nire lan hau bukatua eta agertzeko prest dago. Begien aurrean daukatena ukatzeko prest daude. Prest aurkitzen dira Jaunagatik edozein gauza egiteko. Zuk nahi duzunean gu prest gara berriz. Erdian harrapatuko gaituzten indarrak prest baitaude dagoeneko, zizpaz armaturik. Orduan, belarriak erne dituzte, irria prest. || Prestago hartzera ematera baino. 2 (Izenondo gisa). Otoitz egile handia, langile presta. Dantzara joateko borondate presta. prest-presta Ipar. Erabat prest. Hona paperak, prest-presta. Prest-presta gaituzu. (Hiztegi Batua)

    Sinonimoak: adond. (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

        [prestaturik]: gertu, gerturik Bizk., pronto Heg. beh., prestik Zub. zah.
    prest izond.
        [prest dagoena]: tinel g.e.

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es (1) adb. listo, -a, dispuesto, -a, preparado, -a; a punto de caramelo (col.) (2) izond. listo, -a, dispuesto, -a, preparado, -a
    fr adb./ izond. prêt, -e ; préparé, -ée ; disposé, -ée
    en (1) adb. ready; prepared; willing (2) izond. willing
    port (1) cume, cume (2) terraço

    Euria goian-behean, aterki uholde bilakatu dira gaur Bilboko kaleak. Sarek antolatuta, espetxe politika aldatzeko eskatu dute milaka lagunek, Elkarrekin aurrera egiteko prest gaude lelopean. “Giza eskubideak, konponbidea eta bakea” eskatu dituzte.!  [Madril ere mugiarazteko elkartu dira, Oihana Elduaien Uranga, (Berria.eus, 2018-01-13)]

    prest (Argazkia: Twitter)

     
  • Maite 11:16 pm on 2017/11/27 Permalink | Reply
    Tags:   

    pattal 

    adj. 1 Heg. Ahula, makala, indargabea. Ik. txakal2. Luzio osasun pattalekoa da. Frantziako ekonomia pattalari bultzada emateko. Iazko denboraldia pattala izan zen zuentzat. Gaur ere eguraldi pattala. 2 adb. Heg. Ahul, makal. Pattal dabilkigu ama azken egunotan. Osasunez pattal samar dabil. Suitzak pattal ekin zion partidari. Euskal txirrindulariak pattal aritu dira. (Hiztegi Batua)

    Orotariko Euskal Hiztegian

    pattal. v. PATTAL (s.v. patal).

    patal (V-m-gip; A Apend). Ref.: A; Etxabu Ond; Iz ArOñ.

    1. Flojo (referido a personas y a cosas). “Pesado, tardo” A. “Inútil” A Apend. “De poco sonido y también de poco bote. Los duros falsos de nuestra juventud tenían zarata patala, y también era patala la pelota que botaba poco” Etxabu Ond 115. “Patala (biotza), débil” Iz ArOñ. “Kafie patal samarra, eskasa, sustantzi gutxikoa” Vill (comunicación personal). Bizitzaren langintzan langille zeran bikote gajoa: bai esplikazio kaskarra ta patala zerala zu, zerorrek ematen duzun bizi ori argitzeko! Vill Jaink 58.

    (Uso pred.). “Mediano de salud, semi-enfermo, malucho. Patal xamar dago, está bastante enfermo” Vill (comunicación personal). Osasunez patal-xamar dabil. ZArg 1958, 59.

    2. “(V-m), balbuciente” A.

    Sinonimoak: iz.

    [pattal]: makal, ahul  (Adorez Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es (1) adb. (Heg.) enfermo, -a, débil, indispuesto, -a (2) izond. (Heg.) torpe, tardo, pesado, -a
    fr (1) adb. affaibli, -e ; abattu, -e (2) izond. maladroit, -e ; lourd, -e
    en (1) adb. ill, indisposed, unwell (2) izond. clumsy, sluggish
    port (1) adb. (Heg.) doente, enfermo(a), fraco(a),  indisposto(a) (2) izond. (Heg.) lerdo(a), lento(a), tardo(a)

    Nahikoa pattal egin nuen lo. [Baina bihotzak dio, Xabier Montoia (Elkar, 2002)] (Ereduzko Prosa Gaur)

    pattal (Gaurko hitza, Domeinu Publikoa)

     
c
Compose new post
j
Next post/Next comment
k
Previous post/Previous comment
r
Reply
e
Edit
o
Show/Hide comments
t
Go to top
l
Go to login
h
Show/Hide help
shift + esc
Cancel