Updates from apirila, 2014 Toggle Comment Threads | Keyboard Shortcuts

  • Maite 8:07 am on 2014/04/02 Permalink | Reply
    Tags:   

    aiho 

    iz. (Z) Nahia, desira. (Harluxet Hiztegi Entziklopedikoa)

    Orotariko Euskal Hiztegian:

    aiho (S ap. A y Lh; H (BN, S)).

    Deseo. “Désir” H, que cita a Inchauspe. “Aiho gaitz, gaisto, kaitz (S), mauvais désir, passion mauvaise” Lh. v. desira, deseo. Oraino haur ttipia zelarik piztu zen haren bihotzean misioneetarako aihoa. Prop 1884, 200. Berthutian aitzinatzeko aihoa. Ip Imit I 18, 6 (Mst desira). Ezi nik eztit beste aihorik, eztit beste güdiziarik zurekin izatia baizik. Ip Hil 188. Jesusek entzün zütian haren aihoak. Ip Hil 188. Gure aihoak eta hasperenak […] thaigabe igain ditian zelialat. Ib. 186. Etxe naroak ikusten ditut, / botz ixilaren egoitzak; / betha litzake arima batek, / han, bere aiho bakhoitzak. Mde Po 79. Bere aio gartsuak gogoa errerik. Mde HaurB 10. Ihurk badaki aita Jesuitak zuñen jakintsün eta aiho gaixtoen brentsazale paregabekoak diren. Herr 21-4-1952 (ap. DRA s.v. brentsazale).

    Sinonimoak: iz.
    [nahia] : nahi, desira (ADOREZ  Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es deseo, apetencia
    fr désir, appétence
    en wish; desire, appetite, hunger, passion
    port desejo, apetite, petência

    Entzun:

    Ezi nik eztit beste aihorik, eztit beste güdiziarik zurekin izatia baizik. Ip Hil 188.  (Orotariko Euskal Hiztegia)

    aiho (Gaurko hitza, CC)

     
  • Eneko Bidegain 7:46 am on 2014/04/01 Permalink | Reply  

    haizatu 

    1. du ad. Zerbait haizetara bota, haizearen eraginpean jarri; bereziki garia eta antzeko laboreak haizetara bota, lastoa eta alea bereizteko. 2. du ad. Egurastu. 3. du ad. Airean dagoena, haizearen eraginez trinkotasuna galduz joan desagertu arte. Kea bezala haizatua. 4. du ad. (hed.) Desagertu, galdu. Hire liburuaren urrin ona ez duk haizatuko mila urtetan. 5. da/du ad. Haizez edo airez puztu. Haize bigunak oihala haizatzen duela. Basoan jandako belarrak haizatu zizkion, nonbait, hesteak astoari. 6. da/du ad. (hed.) Harrotu, hantustez bete. Munduak haizatu zuen, bere bihotzean esateraino: “Nire aitalehenak baino gehiago dakit”. 7. du ad. Uxatu, aienatu. Etxetik zakur amorratua bailitzan haizatu zuten. 8. du ad. Ahaikatu, zirikatu. Txakurra behin eta berriro haizatuz. (Harluxet Hiztegi Entziklopedikoa)

    Azpimarratu behar da ez duela ordena hori proposatzen Orotariko Euskal Hiztegiak:

    1. Ahuyentar, espantar; disipar (el humo, el miedo, la confusión…); expulsar, echar. “Effaroucher” SP. “Abigere” Urt I 24. “Chasser les oiseaux, la volaille; effaroucher les animaux” Dv. “3. chasser, faire envoler des oiseaux; […] 4. chasser, expulser, mettre en fuite; […] 5. dissiper, faire évanouir” H. “Espantar animales” A. “Aizatu […] (S-saug), chasser au loin” Lh. “Despachar” Asp Leiz2. v. uxatu.
    2. Aventar (el grano), dispersar, esparcir (algo al viento, en el aire); airear, orear, ventilar.
    3. (Urt I 412, H), haizetu (H). Soplar, dar aire.
    4. “Soplar la dama, aiza dama” Lar (ref. al juego de damas).
    5. axetu. Echar a volar. v. airatu.
    6. Incitar, azuzar.
    7. Inflar(se), hinchar(se).
    8. “Aizatu (Sc), agarrarle a una persona por los miembros y hacerle dar contra la tierra repetidas veces” A. “Faire toucher terre à quelqu’un; basculer, terrasser. A! ze holakuaren aizatzia! (S-saug), Ah! quelle envie de jeter à terre un tel” Lh.
    9. “Meteorismo agudo o gases en la panza [de la oveja] (aizatu)” JMB AEF 1955, 113. v. tbn. AEF 1956, 92.

    Sinonimoak
    [uxatu] : aienatu, aldenarazi, aldendu, desagerrarazi, uxatu, haizarazi Ipar., kasarazi Ipar., kasatu Ipar., aizkatu g.e., akazatu Zub. zah.
    [haizeratu] : haizeratu g.e.
    [zirikatu] : akuilatu, hots eman, kilikatu, kinatu, narritatu, tarritatu, tentatu, zirikatu, aholkatu Ipar., huiatu Ipar., kitzikatu Ipar., xaxatu Heg., zitatu Bizk., atitxatu Zub., axekatu g.e., narrikatu g.e.
    [egurastu] : egurastu, haizeberritu, haizeztatu, aireztatu Ipar.

    en
    1 du ad. to winnow
    2 du ad. [egurastu] to air, to ventilate
    3 du ad. [uxatu] to frighten away, to scare away
    4 da/du ad. [haizez puztu] to blow up, to inflate; to swell up

    es
    1 du ad. aventar
    2 du ad. ventilar, orear, airear
    3 du ad. (hed.) dispersar, arrastrar; hacer desaparecer, destruir
    4 du ad. ahuyentar, espantar
    fr
    1 du ad. vanner
    2 du ad. aérer, ventiler ; exposer à l’air
    3 du ad. (hed.) disperser, emporter, porter
    4 du ad. inciter
    5 da/du ad. (se) gonfler, ballonner, (s’)enfler
    6 da/du ad. (hed.) (se) dissiper, devenir plein de vanité
     

    Entzun:

    Hura xukatu ordez, urduri uzkurtu zituen aurpegiko muskuluak, intsektu gogaikarri bat haizatu nahian bezala. [Bederatzietatik bederatzietara, Leo Perutz / Anton Garikano (Alberdania-Elkar, 2003)] (Ereduzko Prosa Gaur)

    Gaur mendiaren lepoan atzeman nauen haizeak nau hangora haizatu, edozein ufako aski baitzait funtsean airatzeko. [Azken apeza, Piarres Aintziart (Elkar, 2005)] (Ereduzko Prosa Gaur)

    Komediantea barrez hasi zen; karpeta ireki eta folio mordoa haizatu zuen, dirua haizatzen den bezala, hatzekin sortaren ertza sakatuz. [Belarraren ahoa, Harkaitz Cano (Alberdania, 2004)] (Ereduzko Prosa Gaur)

    haizatu (Wikimedia Commons)

     
c
Compose new post
j
Next post/Next comment
k
Previous post/Previous comment
r
Reply
e
Edit
o
Show/Hide comments
t
Go to top
l
Go to login
h
Show/Hide help
shift + esc
Cancel