Tagged: K Toggle Comment Threads | Keyboard Shortcuts

  • Maite 11:09 pm on 2021/06/23 Permalink | Reply
    Tags: K   

    kikildu 

    ad. kikildu, kikil/kikildu, kikiltzen 1 da/du ad. (Hotzak) uzkurtu. Neguko hotzik gogorrenak ez gaitu kikiltzen. Hotzak kikildurik. 2 da/du ad. Adorea galdu edo kendu, ezeri aurre egiteko gauza ez dela gertatu. Emakume bikain haren aurrean ez zen berehalakoan kikildu. Egintzek ikaratzen ez dutena ez dute kikiltzen hitz hutsek. 3 (Partizipio burutua izenondo gisa). Gudarien esku kikilduetatik armak eroraraziz. Sendotzen ditu beldurti eta kikilduenak. (Hiztegi Batua)

    Orotariko Euskal Hiztegian

    1 kikildu. (Mg PAbVoc→A, Añ, Izt 13r, H (G), A Apend), kikindu (V-gip ap. A ). Acoquinar(se), apocar(se); entumecer(se), encoger(se). “Muerto de frío, otzak kikildua” Añ (s.v. morir). “Frissoner, trembloter du froid” H. “Acoquinarse, encogerse de vergüenza o achaques” A. “Desfallecer, desanimarse” Ib. “Aterirse” A Apend. . v. kokildu, kukuldu. Tr. Documentado en algunos autores vizcaínos y guipuzcoanos desde principios del s. XIX. Kikildu es la única forma atestiguada en los textos. En DFrec hay 5 ejs. de kikildu. [Eulia] negua datorrenean kikiltzen zera, ez zoaz maiko ogi apurrak biltzera. VMg 34. [Ez gaitu] neguko otzik gogorrenak kikildu geiegi. Izt C 24. Otzak kilkildurik. AB AmaE 364. Tentazinoak etorten jakuzanean deslaiturik eta kikildurik eta guztiz larriturik ez geratuteko. Itz Azald 187. Kikildduten da zeure aurrian. AG 2414. Euskalerri-zaleok garai artan kikilduta bizi giñan, orduko gure egoitzari bizitzea esan aal balezaio. Ldi IL 133 (v. tbn. 27). Etziran ordea orregatik kikildu jokalariak. Zenbat eta arerioa zitalago, orduan eta auzartsuago jokatu. TAg Uzt 223. Aren aurrean etzan berealakoan kikildu. Ib. 192 (v. tbn. 46). Egiñek ikaratzen ez dutena, ez dute kikiltzen itz utsak. Zait Sof 65. Bilbora eltzean, etzan beldurtu, etzan kikildu. Alt LB 24. Iñoiz kikildu bako gizona / egi-bideko gauzetan. BEnb NereA 129. Au ta guztiz be ez da kikiltzen / arrantzaleen biotza. Ib. 149. Kanaandar buruzagi guztiak kikildu egin ziran. “Obriguerunt” . Ker Ex 15, 15. Etxerunzkoan otzak kikilduta etorri nintzan, . guardakalora-ren ondoan kukulumutxu. Etxabu Kontu 128. Jakiturian ponposo jarri, / lan kontuetan kikildu. Ayesta 127. Durango eta Gernikako triskantzak be ez eben kikildu, tinko jarraitu eban gudarien buru. Gerrika 262. (V-m-gip ap. A ; Mg PAbVoc, Izt 13r).
    (Part. en función de adj.).Apocado, acoquinado, cobarde; entumecido. “Corto de carácter, anonadado” A. v. 1 kikil.
    Premina, estura ta besterik ezin egiñak sendotu daruaz bildurti ta kikildubenak. Mg PAb 207 (VersBasc 10 beldurtienak). Erbestetasun, igaroten ain gatxa bijotz kikildubentzat. Ib. 206. Soldaduai euren esku kikilduetatik euren armak jausi eragiteraño. Itz Azald 46. Leio txiker ta gela sostorreko oe iguingarriari agur egiñik, ango aize kikilduaganik urrun.Erkiag BatB 203.

    2 kikildu. 2 kikildu . “(V-och), florecer el puerro, el maíz” A.

    Sinonimoak: ad. (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    [kuzkurtu]: kizkurtu, kuzkurtu, uzkurtu, mokortu Ipar., kuxkuldu Gip. g.e.    

    [adorea galdu]: adoregabetu, koldartu, kukuldu, txepeldu, uzkurtu, makaldu Bizk., oilotu Bizk., ikarakortu g.e., kubildu Bizk. g.e.

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es (1) da/du ad. [hotzak] encoger(se), entumecer(se) (2) da/du ad. acoquinar(se), acobardar(se)
    fr (1) du ad. [hotzak] se rétrécir, endormir, s’engourdi (2) da/du ad. avoir peur, prendre peur, se décourager
    en (1) du ad. [hotzak] to go/be numb, to get stiff (2) da/du ad. to shrink, to quail, to intimidate
    port (1) da/du ad. [hotzak] encolher-se (2) da/du ad. acovardar-se, acoquinar-se

    Testuinguruan

    Eginek ikaratzen ez dutena ez dute kikiltzen hitz hutsek. (Elhuyar hiztegia)

     
  • Maite 11:09 pm on 2021/06/16 Permalink | Reply
    Tags: K   

    kunkuin 

    adb. Zub. Gainezka, mukuru. (Hiztegi Batua)

    Orotariko Euskal Hiztegian

    kunkuin. (künküñ S), kunkuño (künküño S), kunkuina, kuin-kuin, kunkuaña. Ref.: A; Lh (künküño); Lrq /künkün’o/.
    (Estar, etc.) repleto, rebosante. “Repleto. Terrin hori künküñ dago” A. “Plein à deborder” Lh. “Surchargé de fruits (arbre)” Lrq. Emakume bat an ikusi nun birao-izenez kunkuin. Ol Apoc 17, 3 (Ip betherik, IBe josia). Emakumeok, ogenez kunkuin ta askotariko griñaz okiturik […] ez dute iñoiz egiaren ezaguera iristen. Ol 2 Tim 3, 6s (en la ed. de 1958, kuin-kuin). Eta jaun Eretóa ezin igán [jenten] ártín, hánbat beitzién thián künkúño. Lrq Larraja RIEV 1935, 144. Aldiak igaziz, urtez kunkuin eta buru-utsik utzi zaitu. Zait Sof 133. Beren gaztetasuneko oroitzak pilan zetozen beren oroimenera kuin-kuin. P. Etxeberria EG 1956 (9-10), 78. Astelehenian, selaubia, gizonez künküaña zen. Herr 10-5-1956 3. Aleak jentez künküña, biga bost gora gora! Oihügin die müsizienteer. Herr 15-5-1958 3. Mistika gaiez kuin-kuin. Onaind in Gazt MusIx 151. Bi kutxarro olio guriz kuin-kuin. Ibiñ Virgil 47.

    Sinonimoak: adond. Zub.

    [gainezka]: gaindi, gaindika, gainezka, gaindizka Ipar., koka-ahala Ipar., tontorka Gip., gaindiz Ipar. g.e. (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es adb. (ikus gainezka, mukuru) (estar, etc.) repleto/ta, rebosante
    fr adb. débordant, abondamment
    en adb. overflowing (with); filled to the brim, brimmed (with)
    port loc adj cheio até as bordas

    Testuinguruan

    Mariok ez bide zuen kalizez, eki sainduz, urrezko plata eta godaletez kunkuin bete zakua ahantzi? [Zeruetako erresuma, Itxaro Borda (Susa, 2005)]

     
  • Maite 10:18 pm on 2021/06/04 Permalink | Reply
    Tags: K   

    kinkun 

    adj. g.er. Sudur mintzoa duena. (Hiztegi Batua)

    Orotariko Euskal Hiztegian

    kinkun. (L, B, BN-baig, R; T-L; khinkhun H), kinkon (AN-ulz). Ref.: A (kinkũn); Inza RIEV 1928, 153; Iz Ulz (kinkon).
    Gangoso. “Qui parle du nez” H. “Nasillant, nasillard” T-L. “Una persona que habla por las narices” Iz Ulz.
    Sudur-izki garbia, ez kinkuna. “Gangosa” . Or in Gazt MusIx 14. Erromako turutak aditzen ditu eta berehala, Turkoen soinu kinkunek emaiten diote arrapostua.GAlm 1952, 16 (ap. DRA).

    Sinonimoak: izond.

    [kinkun] : sudurkari (Elhuyar hiztegia )

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es izond. gangoso, -a
    fr izond. nasillard, -e
    en izond. nasal, twangy
    port izond. fanhoso(a), fanho(a)

    Testuinguruan

    Halatan, sudur-ahots kinkun bat nagusitzen da nire atzeko jardun burrunbarian. [Zorion perfektua, Anjel Lertxundi, Alberdania, 2002]

     
  • Maite 10:05 pm on 2021/06/03 Permalink | Reply
    Tags: K   

    kun-kun 

    Sehaska baten zarata kulunkatzearen onomatopeia.

    Orotariko Euskal Hiztegian

    kun-kun. (Onomat. del ruido de una cuna al mecerse). Negarrik ez ba, ixo, ixo, / amatxok gero / biguin koxua / emango ta egin llo-llo. / Kun-kun, kun-kun. EA OlBe 29. Negar bikarka kun-kun / seaskaren otsa. E. Mujika in Onaind MEOE 839.

    KUN-KUN EGIN. Halagar. Edonor leia ditekek maitati izaten ta kun-kun egiten; adiskide xalo batek ordea gauza nekagarriak ere esaten dizkik. “To please and to flatter” . Izarraitzpe EG 1959 (1-2), 56.

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es Onomatopeya del ruido de una cuna al mecerse
    fr Onomatopée du bruit d’un berceau lors du basculement
    en Onomatopoeia of the noise of a cradle when rocking
    port Onomatopeia do barulho de um berço ao balançar

    Testuinguruan

    Negarrik ez ba, ixo, ixo, / amatxok gero / biguin koxua / emango ta egin llo-llo. / Kun-kun, kun-kun. EA OlBe 29.

     
  • Maite 9:35 pm on 2021/05/20 Permalink | Reply
    Tags: K   

    kisuskile 

    iz. Naf. ‘igeltseroa’  (Hiztegi Batua)

    Orotariko Euskal Hiztegiankisuskile (AN; Aq 543 (AN)), kisuskil (AN-araq-ulz). Ref.: A (kisuskile); Iz Ulz; Satr VocP. Albañil. En Aq 437 (ed. Fita) se da kisurgillea; podría, sin embargo, leerse kisuxgillea.

    Sinonimoak: iz. Naf. [igeltseroa]: igeltsero, karegile, gisugile Ipar. (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es albañil
    fr maçon, -onne ; plâtrier
    en mason, bricklayer; building worker
    port pedreiro

    Entzun:

    -Ai ene honen errukarri! – esan zuen ilobak -, olerkari ere badela nire nagusia; dena badaki, dena du bere esku; egingo nuke, kaiola antzeko etxea egiten ere jakingo lukeela kisuskile balitz. [On Kixote Mantxako, Miguel de Cervantes / Patxi Ezkiaga (Erein, 2005)] (Ereduzko Prosa Gaur)

    kisuskile (Wikimedia Commons)

     
  • Maite 9:43 pm on 2021/04/02 Permalink | Reply
    Tags: K   

    kirrizki 

    iz. Erresumina.

    Orotariko Euskal Hiztegian

    kirrizki. (V-och), resquemor, resentimiento” A.

    Sinonimoak: iz. g.e.

    [erremina]: erremin, erresumin (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es  iz. (B) resquemor, resentimiento
    fr iz. ressentiment, rancœur, rancune
    en iz. resentment
    port iz. ressentimento, mágoa

    Testuinguruan

    Ahotsean kirrizki puntu bat agertu zuen agurtzean. #gaurkohitza

     
  • Maite 9:50 pm on 2021/03/26 Permalink | Reply
    Tags: K   

    kiraski 

    adb. Mingoski, saminki. Negar egin zuen kiraski.  (Hiztegi Batua)

    Orotariko Euskal Hiztegian

    1 kiraski. kireski (B; VocB ; kh- Dv), karaski (kharats- Dv). Ref.: A e Izeta BHizt2 (kireski). Amargamente (sentidos prop. y fig.). “Orrek in dakun maltzurkerie kireski senditu dugu” Izeta BHizt2.
    Birjiniak bere bizi iraganeko bekhatu guziez ere khireski nigar giten zuen. Birjin 271. Egizue kiretski nigar. JesBih 193. Gero khireski nigar egiteko eternitate guzian. Jaur 176. Nigar ‘in zuen kireski. Echn Mt 26, 75 (SalabBN kharaski; Ip mingarki, He minki, Samper, Hual amargoki). Khiraski egun oroz / ari zen nigarrez. Zby RIEV 1908, 413. Hobe lizateke, bai, orain hil balekit […] pentsatzen zuen kiraski. Mde HaurB 17. Irri egin zuen kiraski. Ib. 83. Tuniziako buruzagia mintzatu da frango kireski. Herr. (ap. DRA)

    2 kiraski. 2 kiraski . “Chironion, […] khiratskia, khiráskia, khirats belharra” Urt IV 473.

    Sinonimoak: adond.

    [mingoski]: mingoski, mingarki Zub. (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es adb. amargamente
    fr adb. amèrement, avec amertume
    en adb. bitterly
    port adb. repreensivamente

    Testuinguruan

    Negar egin zuen kiraski. (Hiztegi Batua)

     
c
Compose new post
j
Next post/Next comment
k
Previous post/Previous comment
r
Reply
e
Edit
o
Show/Hide comments
t
Go to top
l
Go to login
h
Show/Hide help
shift + esc
Cancel