alafede

interj. Esaten dena indartzeko erabiltzen den hitza. Ez zekiat, alafede, zertaz ari haizen. Haren gauzak ongi direla, alafede. Bai, alafede. (Hiztegi Batua)

Orotariko Euskal Hiztegian

alafede (AN-gip; Lar, Añ, Izt, H), alafedea (-ia AN-ulz), alafere. Ref.: Garbiz Lezo 213; Iz Ulz (oñetákuak).

Etim. En vista de cast. ant. a la he cabe sospechar si el vasc. alafede ‘a fe’ no será íntegramente un préstamo, a pesar de vasc. ala ‘así’, ‘de aquella manera’, alajainko, etc. Cf. A. Legarda BAP 1951, 44n: “Tan exacta se le antojaba la equivalencia al P. Larramendi que llegó a afirmar en su Dicc., s.v. fe, que “a la fe se tomó del vascuence alá fedé””.

A fe, ciertamente (usado a menudo como exclam.). “(Donoso) cuento por cierto, kontu polita ala fede” Lar. “Badira izketa batzuek sarritan auan ekartzen diranak, egin dezagun kontu: Nere konzienzian; nere animan, nola naizan Kristaua, nola naizan Pedro, ala fede, eta batzuek bear bada juramentutzat artzen ditue” AA II 29s. “(A) fe de” Añ. “(Sí) por cierto [ponderando], bafedea. En Guipúzcoa, bai ala fede” Izt. “Par ma foi” H. “Alafede, […] atenuación del juramento Ala Jainkoa” Garbiz Lezo 213. “Ongi pastuek óngi konta. Ala fédia!” Iz Ulz 445. Cf. E 223: “Ixil endin nahi nikek, ala ene fedia!”; cf. tbn. TAV 3.2.6, 153 (Esparza de Galar, 1557): “Prometatzen drautzut zu bizi zaren artean eta ni bizi naizen artean ez berze emazterik egiteko, ala ene fedea, ala ene fedea, ala ene fedea”. v. alamiafede.

(…)

Sinonimoak: interj.

    [alajaina]: ala, alajaina, alajainetan, alajainkoa, ene fedea g.e. (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

es interj. ciertamente, en verdad, por cierto
fr interj. bien sûr !, parbleu !
en interj. certainly, definitely, Goodness me!
port interj. certamente, em verdade, na verdade

Ez zekiat, alafede, zertaz ari haizen. (Hiztegi Batua)

alafede (Gaurko hitza, Domeinu Publikoa)