inar

iz. Ipar. Txinparta, pindarra. Inar batetik su handia jalgi daiteke. (Hiztegi Batua)

Orotariko Euskal Hiztegian

1 inar.

1. ( iñ- AN-erro, inh- L; -nh- SP, Ht VocGr 355, Lar (+ inar), Lecl, Dv, H (L, BN, iñar V, G)), ihar (SP, Lar, H, A). Ref.: Bon; A. Chispa, centella. v. inkar, pindar, txingar. Tr. Documentado en textos septentrionales no suletinos desde Etcheberri de Ziburu; apenas se encuentran ejs. desde mediados del s. XIX. La forma inhar es de uso general; Axular, que tbn. la emplea, tiene 2 ejs. de ihar , de donde ha pasado comúnmente a los lexicógrafos posteriores, y tbn. su ihar (v. infra SU-INAR); no debería descartarse la posibilidad de sendas erratas por inhar. El otro ej. que aduce Villasante en AxH: Batzuei den okhasinorik ttipienean, sua lotzen zaie: zeren sukhoi baitira, ihar baitira (Ax 286 (V 191)), traducido ‘son pura chispa’, parece más bien un ej. de ihar ‘seco’ (q.v.). Beharrietarik ditu arthikitzen inharrak. EZ Man I 102. Iaunak ordenatu du bere zuhurtziaz / laguna gabe han pena dadin iñhar biziaz. Ib. 117. [Egur] iharrari eta arroari, inhar batek ere iratxekitzen dio. Ax 286 (V 191; v. tbn. 280 (V 187) ihar). Suko inharra, suko xinda, bera ere bere buruz fite iraungitzen da. Ib. 367 (V 242; cf. infra SU-INAR). Beha iazozu haserretua dabillan bati, nola mintzo den, nola ahotik habuiña darion, begietarik iharrak iauzten zaitzan. Ib. 280 (V 187; ed. 1864, 106: iharrak). Edo iai-eta, berhala, / hil ailiz, inhar bezala. O Po 19. Inhar batetarik su handi ialgi daite. O Pr 633. Iainkozko su handi hartarik inhar bat ezpere bil dezadan gatik. SP Imit IV 4, 4 (Ch iñhar; Mst, Ip gar txipi, Ol gartxo, Leon pindarño). Ene esteustasunaren tulunbioak iraungituko ditu bethikotz ene amudio eta estimu propioaren iñhar guziak. Ch III 8, 1. Uste duzu ez duzula hartuko doidoiko inhar bat baizik, eta ungi […] miretsia geldituko bide zare ikusteaz betbetan zure bihotza sutan. He Phil 291 (SP 290 inhar bat). Zure bihotzean pixten zituen lehen inharrak. Mih 121. Arrapoa ezpaiñetarik, / inharrak begietarik / phernesian darizkola. Gy 300. Argi guziez ezin gorago ziren argia, zure inhar bat, ximixtaren garra bezala, jauts dadila niganat. Leon Imit III 34, 3.

2. (AN, R ap. A ; Lar, Dv (inh-)). Gota. “Gota, de agua, vino, &c., iñarra” Lar. Beraren aurréan / ón dena bildurík / guzía batéan, / iñarrbát dá itsás anditik. LE Kop 114 (el ed. traduce “un poco, una pizca”). Iñar mingotzak. EA OlBe 85. Auek gotiñar antzera zaizkit, / susnoz iñar kidekoak, / mara-mara gaur nere barrendik / ixuritako tantoak. (Interpr?). Ib. 7. Harek goititzen ditu ur-inharrak, eta hibaiak iduri, ixurtzen ditu uriak.Dv Iob 36, 27 (Ur, Ol tantoak, Ker ur-tantak).

3. (BN-ciz, S; iñh- Gèze, Dv (S); H (inh-, iñ-)). Ref.: A (iñhar); Lrq (inhar); Gte Erd 258. (Empleado en la expr. inar bat ‘un poco’). “Ur iñhar bat, ur xorta bat, un poco de agua” A. “Iñhar bat, un peu. (S, p[eu] u[sité] en SNO)” Lrq. “Ur iñhar bat (S)” Gte Erd 258. O nihork balu egiazko karitatearen inhar bat! SP Imit I 15, 3 (Ch den gutiena, Mst, Ip txinka, Echve 45 txingar, Ol txinpart, Leon pindarño). Irin iñhar bat urrian nahasirik. Arch Gram 122. Nitriari ezarten zaio sofre iñhar bat. Ip Dial 117 (It, Ur piska, Dv liphar). Gatz iñhar bat. Ib. 69 (It, Dv pixka). Hanitx hun egiten deio iñhar batek. Ib. 57 (It pixkatxo, Ur piskatxu, Dv guti;
v. tbn. 69 y 99). “Atomi animare non possunt, iñharrek eziñ eman dezakete bizia” Urt II 107.

4. “(V, AN), rayo de sol” A. v. inorra. Iguzkiaren azken inharrek urre dirdira bat emaiten zakotelarik bazterrari. JE Bur 137 (en nota: “rayon; rayo de luz”). Iguzkiaren iñarrek kizkietako urrea eta mendietako legar zuria argitzen dituzte. JE Ber 18. Itsas-aldetik zeruari gora iguzkiak botatzen dituen urrezko iñar ahuldu goxoek. Ib. 74. Badoazi hegaldatuz iguzkira, / haren inarreri hurbildanik agur baten erraitera. Barb ( in Onaind MEOE 1105). Horra non agertzen diren iguzkiaren lehenbiziko inharrak. Barb Leg 25. Bainan huna inhar bat dudala ikusten / adargune batetik xuxen iragaiten. Lf ( in Onaind MEOE 1132).

5. “(B), meñique (dedo)” A.

6. “Inhar, éclair” Lh. “Iñar (AN-erro), inhar (L), relámpago” JMB MitV 435. v. inhazi.

2 inar.
Onom.: Uillam de Inharraça. (1177) Arzam 280. (AN-gip), inarra (V-arr-oroz, G; -ea (det.) Mic 6v, Aq 137 (G), Añ (V)), inerra (V-arr-oroz). Ref.: A (iñarra, iñerra); Garbiz Lezo 47. Brezo; escoba de brezo. “Escoba para barrer” Mic. “Cabezuela de que se hacen las escobas” Aq 137. “Escoba” Añ. “Barrer, (V) iñarreaz garbitu” Ib. “Brezo, y, por extensión, toda escoba. Iñarrea, el brezo, la escoba” A. “Iñarra, el brezo (V-gip)” EAlde 1927 (15), 8. v. ainar, ainizkar, 1 aino, 2 ilar, ginarra, 1 txilar. Ekarzu kaldera bete ur ta iñarra bat. Mic 14v. Inarra sortea / ez dala ain eder zein da luma berdea. AB AmaE 260. Erratz edo itxuski edo inarreaz sastarrak sokondora legez, erdalkeriak Erdalerrira botako direana. Ezale 1897, 38b. Murubetako iñarra. Altuna 34. Isuribiko estalia, abez, zotalez eta garoz edo iñarrez jantzia. JMB ELG 69. Iñar apalak. Ibiñ Virgil 91.
INAR-ISATS. “Iñarisatsa, escobón de brezo” Asp Leiz.
INAR-LORE. “Iñarlora, erica, brez (V)” Arzdi Plant1 276.

3 inar.
3 inar. “Iñhar (S-saug), gercé” Lh. Cf. 2 inartu.

Sinonimoak: iz.

[txinparta]: Ipar.txinparta, pindar Ipar., zirta Ipar./Naf. g.e.
[argi-izpia]: Ipar.errainu, izpi, arraio Ipar., zirrinta Ipar., leinuru Zub.
[erratza]: Bizk.erratz, isats, erkatz Ipar., jats Ipar., eskoba Heg., isuski Bizk.

(UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

es (1) iz. (Ipar.) rayo de luz, rayo de sol (2) iz. (Ipar.) chispa
fr (1) iz. (Ipar.) rayon de soleil (2) iz. (Ipar.) étincelle
en iz. spark
port (1) iz. (Ipar.) raio luminoso (2) iz. (Ipar.) faísca, fagulha, centelha

Testuinguruan

Inar batetik su handia jalgi daiteke.  (Hiztegi batua)