Recent Updates Page 164 Toggle Comment Threads | Keyboard Shortcuts

  • Maite 9:18 pm on 2019/02/23 Permalink | Reply
    Tags:   

    profitatu 

    ad. du Ipar. Herr. Baliatu, aprobetxatu. (Hiztegi Batua)

    Sinonimoak: ad. Ipar. beh.

        [aprobetxatu]: baliatu, aprobetxatu Heg. (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es du ad. (Ipar.) (herr.) aprovechar(se) [sacar provecho]
    fr da/du ad. (Ipar.) profiter
    endu ad. (Ipar.) (herr.) take advantage of v expr
    port du ad. (Ipar.) (herr.) explorar, tirar vantagem expres v, aproveitar-se

    “Hobe zu ikusi ahal izateko aukeraz profitatu, Londreseko dorreari begira egotea baino” esan niezaiokeela ere pentsatu nuen. [Gorde nazazu lurpean, Ramon Saizarbitoria (Erein, 2000)] (Ereduzko Prosa Gaur)

    profitatu (Gaurko hitza, domeinu Publikoa)

     
  • Maite 11:17 pm on 2019/02/22 Permalink | Reply
    Tags:   

    eskukatu 

    ad. du Eskuztatu, esku artean behin eta berriz erabili. (Hiztegi Batua)

    Orotariko Euskal Hiztegian

    eskukatu (Lar, Añ, Dv ->A, H).

    1. Tocar con las manos; manosear (prop. y fig.). “Manosear” Lar y Añ. v. eskuztatu. Mendibururen kondaira zar-zar bat nere begiez ikusi-ta eskukatzeko. Lh EEs 1915, 233. Ain baitago eskukatua [zuur-itz ori], alperreko aitatzez ain andeatua! Ldi IL 87. “Mukulurik ez badu”, diago ukimenak, “ez dut eskukatu; ta eskukatu ez badut, ez dut sumarazi”. Or Aitork 257.

    Eskuka beza irakurleak oiartzuarraren hizkeraz Altunak hitzaurrean utzi digun ohar pila. MEIG V 106.

    2. (H). Luchar, pelear.

    Sinonimoak: ad.  (Adorez Sinonimoen Hiztegia)

    1. eskuztatu, haztakatu.
    2. maneiatu, erabili, manipulatu, trukatu

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es du ad. tocar con las manos, manosear
    fr du ad. manipuler, manier, tripoter
    en du ad. to touch with your hands; to handle
    port mexer, pegar

    Eta, eztuIka antza eginda, goitik beheiti bi eskuekin eskukatu zuen bere bizarra; dukeak zer erantzungo zain gelditu zen bere hartan astiro. [On Kixote Mantxako, Miguel de Cervantes / Patxi Ezkiaga (Erein, 2005)] (Ereduzko Prosa Gaur)

     
  • Maite 8:56 pm on 2019/02/21 Permalink | Reply
    Tags:   

    mintzatu 

    ad. da. mintzatu, mintza, mintzatzen. Hitz egin. Euskaraz ongi mintzatzen direnen artean. Zinetan, txantxetan, gezurretan mintzatu. Zuzen, oker mintzatu. Argi eta garbi mintzatzea. Ez ginen horrezaz bakarrik mintzatu. Gure hizkuntzan mintzatu zelako. Honela mintzatu zaigu aita Hilario. Ni agerian mintzatu natzaio munduari. Jainkoarekin mintzatzeko hizkuntza. Elkarrekin mintzatu ginenean. Ezin mintza daitekeen herri isila. Nor bereaz mintza bedi. Dakitenak mintza bitez. Beha lehenik, mintza azkenik (esr. zah.). || Euskera agerkarian mintzatu berria naiz gai horretaz. Euskaraz agertu eta mintzatu den literatura. (Hiztegi Batua)

    Sinonimoak: ad.

        [hitz egin]: hitz egin, hizketatu, jardun, solas egin, ele egin Ipar., ele eman Ipar., elekatu Ipar., iharduki Ipar., mintzo izan Ipar., solastatu Ipar., berba egin Bizk., ele erran Zub., elestatu Zub. (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es da ad. hablar; conversar
    fr da ad. parler; s’entretenir avec qqn
    en da ad. to talk, to speak
    port da ad. falar; conversar

    Egunero euskaraz mintzatzen dira. (Hiztegi Batua)

    mintzatu (Gaurko hitza, Domeinu Publikoa)

     
  • Maite 10:41 pm on 2019/02/20 Permalink | Reply
    Tags:   

    lastamarrega 

    iz. Lastaira. (Hiztegi Batua)

    Sinonimoak: iz.

    [lastamarrega] : lastaira (Adroez Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es iz. (B) colchón de paja y lana basta; jergón
    fr iz. matelas de paille; couche, paillasse
    en iz. straw mattress; (formal) paillasse
    port iz. colchão de palha; palete

    Lastamarrega zahar eta lohi batean egin zuen lo. #gaurkohitza

    lastamarrega (Gaurko hitza, Domeinu Publikoa)

     
  • Maite 11:54 pm on 2019/02/19 Permalink | Reply
    Tags:   

    larderiatzaile 

    adj. Ipar. Bere nagusitasuna edo agintea ezartzen duena. (Hiztegi Batua)

    Orotariko Euskal Hiztegian

    larderiatzaile, larderiatzale. Que impone su autoridad. Orai prefeta guzien nausi, guzien larderiatzale. HU Aurp 137. Denen nausi Benoat: so egile, larderiatzale, akhulatzale, begirale, zaintzale, argitzale, kontsolatzale. Othoizlari 1958, 185.

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es iz. (Ipar.) el que impone autoridad
    fr iz. celui qui impose l’autorité
    en iz. the one that imposes authority
    port iz. aquele que impõe autoridade

    Bere jarrera larderiatzailea eta zanpatzailea da.

    larderiatzaile (Gaurko hitza, Domeinu Publikoa)

     
  • Maite 9:51 pm on 2019/02/18 Permalink | Reply
    Tags:   

    baramendu 

    iz. (L) Eragozpena, traba. (Harluxet Hiztegi Entziklopedikoa)

    Sinonimoak:

    [baramendu]: eragozpen, traba

    Orotariko Euskal Hiztegian

    baramendu.

    1. Reposo. Eta egiazki dugu sinhesten ezen baldin fundament hunetarik den gutiena ere aldara bagintez, berzetan reposik ezin eridenez, ginandela baramendurik batre gabe gure bihotzetan hara huna erabiliak. Lç Ins G 4r.

    2. “(L), tropiezo, estorbo” A.

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es iz. (L) tropiezo, estorbo, traba, obstáculo
    fr iz. heurter, obstacle
    en iz. setback, impediment, obstacle,
    port iz. (L) tropeço, estorvo

    Ez baduzu baramendurik, elkarrekin joan gaitezke.

    baramendu (Gaurko hitza, Domeinu Publikoa)

     
  • Maite 11:43 pm on 2019/02/17 Permalink | Reply
    Tags:   

    goganbehartu 

    ad. da Jas. Susmatu; goganbeharra sumatu. Ikusirik zein gauza gutxi edireten den euskaraz idatzirik, goganbehartu naiz eta beldurtu, baden bitartean zenbait behaztopa-harri (Hiztegi Batua)

    Sinonimoak: ad. jas.

        [susmatu]: barrundatu, errezelatu, susmatu, susmo izan, barrunda izan Gip., aiher izan Zub. g.e. (UZEIren Sinonimoen Hiztegia)

    Beste hizkuntza batzuetan (Elhuyar eta Word Reference hiztegiak):

    es da ad. (zah.) sospechar, recelar; preocuparse, inquietarse
    fr da ad. soupçonner, se méfier, (se) préoccuper, (s’)inquiéter
    en da ad. to suspect, to mistrust, to distrust; to worry
    port da ad. (zah.) suspeitar, desconfiar, recear, suspeitar; preocupar-se

    Ikusirik zein gauza gutxi edireten den euskaraz idatzirik, goganbehartu naiz eta beldurtu, baden bitartean zenbait behaztopa-harri. (Hiztegi Batua)

    goganbehartu (Gaurko hitza, Domeinu Publikoa)

     
c
Compose new post
j
Next post/Next comment
k
Previous post/Previous comment
r
Reply
e
Edit
o
Show/Hide comments
t
Go to top
l
Go to login
h
Show/Hide help
shift + esc
Cancel